Löneutveckling står mot effektiviseringar – parternas krav i lärarnas avtalsrörelse
Löneutveckling, rekrytering och arbetsbelastning står i fokus för Sveriges lärare i vårens avtalsförhandlingar. Arbetsgivarsidan däremot vill se effektiviseringar, ökad måluppfyllelse och en kort avtalsperiod.
Nu drar vårens avtalsförhandlingar igång mellan Sveriges lärare och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som representerar arbetsgivarsidan.
Enligt SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg kommer förhandlingarna att färgas av kommunernas svåra läge.
– Avtalsrörelsen sker i ett utmanande läge. Det är hög inflation och ett tufft ekonomiskt läge och brist på arbetskraft, säger hon till Altinget och fortsätter.
– Det är förutsättningar som både vi och facken måste ha för ögonen när vi går in i avtalsrörelsen. Underskottet för 2024 beräknas till omkring 30 miljarder för kommuner och regioner.
Vilket kommer vara ert viktigaste krav?
– Givet det utmanande läge vi har vad gäller ekonomin och den osäkerhet vi har just nu, ser vi den här gången en kort avtalsperiod som ett alternativ.
Stridsfråga
En annan fråga som kommer förhandlas är den om det sifferlösa avtalets vara eller icke vara.
– Vi föreslår ju ingen kursändring i den delen från vår sida, men vi noterar ju samtidigt att lärarna vill ha en siffra i avtalet, säger Jeanette Hedberg.
Förhandlingschef Mathias Åström förhandlar för Sveriges lärare. Han menar att fackets krav skulle lösa arbetsgivarnas rekryteringssvårigheter.
– Vi har tre grundområden. Det ena är att vi måste komma tillbaka till en löneutveckling för lärarna som är positiv. Vi har sådana enorma rekryteringsutmaningar och lön är en del i det. Så därför vill vi återinföra siffror i löneavtalet, säger han till Altinget.
Statligt ansvarstagande
Lärarnas andra krav handlar om att få ordning på arbetsbelastningen.
– Vi vill ha kvalitetsfaktorer inbyggda i avtalet så att vi knyter en mängd planering till varje undervisningssituation, säger Mathias Åström och fortsätter:
– Det skulle säkerställa att det finns planeringsförutsättningar för det huvuduppdrag som lärarna har. Det finns inte i dag. Med en mer och mer slimmad organisation så faller allt mer ansvar på den enskilda läraren. Det som blir lidande då, det är kvaliteten.
Tredje kravet från fackförbundet är att man tillsammans med SKR vill stärka statens roll.
– Vi pratar om gemensamt ansvarstagande och ett ökat statligt ansvarstagande. Då handlar det ju om att vi vill tillsammans med SKR ta ansvar för att professionsprogrammet, säger Åström.
{{toplink}}
Jämställdhetsministern: Ny hbtqi-strategi klar till hösten
Så ska nya gd:n ta Arbetsförmedlingen ”från bidragssluss till jobbmaskin”
