Nordmark spelar teater om skärpta krav för arbetslösa
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmarks (S) utspel om skärpta regler för aktivt arbetssökande är välkommet, men knappast trovärdigt. Regeringen har gjort precis tvärtemot statsrådets intentioner de senaste åren, skriver Edward Hamilton, riksdagskandidat (M).
Af Edward Hamilton
Riksdagskandidat Moderaterna Stockholms stad
Eva Nordmark (S) pressades nyligen hårt i Sveriges Radios lördagsintervju om regeringens arbetslöshetsmisslyckande. Långtidsarbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer och utanförskapet riskerar att cementeras i efterskalven av pandemin.
Paradoxalt nog står delar av Sverige med en hög efterfrågan på arbetskraft. Som svar på att fixa matchningen vill Nordmark nu agera med både morot och piska för att förmå arbetslösa att flytta dit jobben finns. Det är förvisso önskvärt, men liknar mer en illa konstruerad potemkinkuliss.
”Inte trovärdig”
Sanningen är att Nordmark inte är trovärdig. När hon pressades i exakt samma fråga i SVT Aktuellt så sent som för ett år sedan var hon hiskeligt svepande och avvisande till idén.
Stjärnankaret Anders Holmberg ställde frågan på sin spets när det gäller brist på arbetskraft i skogsbrukssektorn och undrade om inte arbetslösa trots allt ska tvingas ta de jobb som faktiskt finns.
Nordmark började då försvara sig med mer teoretiska resonemang och att det viktigaste minsann var att alla skulle hjälpas åt. Att arbetsgivare skulle skicka in vakanser till Arbetsförmedlingen tycktes vara viktigare än att sätta press på arbetssökande
Arbetslinjen urholkad
Som lök på laxen tog statsrådet genom sin myndighet Arbetsförmedlingen bort aktivitetsrapporterna under coronakrisen, vilket försvagade arbetslösas krav på att söka jobb.
Dessutom har regeringen lagt all sin energi på att urholka arbetslinjen i bidragssystemen genom höjt tak- och grundbelopp i A-kassan, färre karensdagar och längre ersättningstid med maximalt belopp för de som uppbär arbetslöshetsunderstöd.
Strukturarbetslösheten ökar
Riksdagens utredningstjänst har räknat på de negativa effekterna av regeringens mer generösa arbetslöshetsförsäkring. Resultatet är 40 000 fler arbetslösa. Regeringen erkänner till och med själva i statsbudgeten för 2022 (sida 49) att den förda politiken ökar strukturarbetslösheten de närmaste åren.
Arbetsmarknadsministern är inte trovärdig om skärpta regler för arbetslösa. Tvärtom är hon en av arkitekterna bakom Socialdemokraternas pånyttföda vurmande för bidragslinjen.
Det duger inte. Sverige behöver en ny kurs. Redan i höst måste en moderat budget med fokus på arbetslinjen gå igenom riksdagen.
Så ska Region Uppsala locka de bästa kliniska forskarna
Kommunerna måste förbättra medarbetarnas trygghet
