Nya regler för avstängning av statligt anställda kritiseras

Det var i en utredning som lämnades över till den förra regeringen i början av 2022 som möjligheten att omedelbart kunna stänga av medarbetare föreslogs skrivas in i lagen om offentlig anställning.

Ett bra förslag, tyckte bland annat Arbetsdomstolen och Arbetsgivarverket. Även flera andra myndigheter ställde sig positiva till en reglering. Polismyndigheten tyckte däremot att skälen för avstängning var för få, och både Försvarsmakten och Säpo vill kunna stänga av medarbetare som inte längre godkänns vid en säkerhetsprövning – en fråga som nu är under utredning.

När finansdepartementet nu lagt fram ett förslag på nya regler landade man till slut i att en anställd ska kunna stängas av från sitt arbete om personen beter sig på ett sätt som ”kan antas” leda till uppsägning eller avskedande.

Men förslaget möter direkt motstånd från facken.

– Vi tycker att det är ett mycket dåligt förslag till beslut. Det riskerar allvarligt att försämra situationen för anställda inom staten och öppnar för missbruk av systemet och dessutom ger det sämre rättssäkerhet, säger Sekos förbundsordförande Gabriella Lavecchia som hellre sett att avstängningar regleras i kollektivavtalet. 

”Väldigt, väldigt svagt”

Tidigare fanns en bestämmelse i kollektivavtal med möjlighet till avstängning i 30 dagar. Den ogiltigförklarades genom en dom i Arbetsdomstolen 2022. I det nya förslaget finns ingen gräns på antal dagar. Att nu lagstifta om frågan är problematiskt, menar Daniel Falk, chefsjurist på Ledarna, som är kritisk till vad han anser blir en otillräcklig grund för avstängning.  

– ”Kan antas leda till” är väldigt, väldigt svagt. Det är ett väldigt lågt beviskrav, säger han till Altinget.

Ett beslut om att stänga av en anställd är en kraftig åtgärd, menar Falk som hade önskat att facken fick vara med i förhandlingarna före en avstängning. Departementet betonar däremot vikten av att kunna agera skyndsamt.

Även Seko är kritiska till att fackförbunden inte får möjlighet att säga sitt.

– Förhandlingsskyldigheten skulle försvinna helt som förslaget ser ut nu, vilket är ytterst allvarligt. Skulle förhandlingsplikten helt försvinna öppnar det upp för att arbetsgivare godtyckligt kan stänga av arbetstagare och det försvagar arbetstagarens möjligheter att invända mot beslutet, säger Gabriella Lavecchia.

Enligt Daniel Falk slår en avstängning särskilt hårt mot den grupp som hans fackförbund organiserar – cheferna.  

– Möjligheten att fortsätta som chef blir väldigt svår när man väl har blivit avstängd. Att vara chef innebär att man har ett särskilt förtroende från arbetsgivaren och en särskild ställning gentemot anställda i organisationen. Det blir ett väldigt misstänkliggörande av den här personen även om man kommer tillbaka, och då blir det svårt att utöva ledarskap.

Rätt till skadestånd

I förslaget till ny lagtext finns också en bestämmelse om skadestånd i det fall myndigheten bryter mot vissa regler för handläggningen, en möjlighet som inte fanns med i utredningens förslag. Den anställda behåller också sin lön under avstängningen. Men Ledarna hade velat se skadestånd, både till den anställda och facket, även då myndigheten stänger av personen på felaktig grund.

– Det finns ingen skadeståndssanktion för det fall då arbetsgivaren gör en felbedömning. Med kollektivavtalet utgick skadestånd även till fackförbundet. Nu får man inte det här preventiva syftet, då skadeståndet typiskt sett också blir större, säger Daniel Falk.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Förslaget har skickats på remiss till 72 aktörer, sista dag att svara är 26 juni 2024.

Civilminister Erik Slottner avböjer kommentar med hänvisning till att ärendet bereds i Regeringskansliet.

miol@altinget.se