Övre km-gräns i regeringens nya reseavdrag möter motstånd

På fredag går en hård deadline för de remissinstanser som vill säga sitt om den föreslagna reseavdragsreformen. Tidsramarna är nämligen tajta, regeringen planerar att lägga en proposition till riksdagen senast den 12 april.

Bland inkomna remissvar hittills är det över lag tummen upp till de förändringar av reseavdragskommitténs förslag som föreslås i promemorian. Bland andra Formas och Melleruds Kommun ställer sig bakom förslagen helt, samtidigt som Naturskyddsföreningen endast har några mindre invändningar.

Men på en punkt är remissinstanserna återkommande kritiska: Begränsningen av skattereduktionen till pendlingsavstånd under 80 kilometer, enkel väg.

”En sådan modell fungerar säkerligen i för huvuddelen av befolkningen och i landet, om man helt undantar norra Sverige”, skriver exempelvis Region Västerbotten i en lätt syrlig kommentar, en invändning som även förs fram ordagrant av bland andra Arvidsjaurs kommun och Vännäs kommun.

”Arbetsmarknadsregioner påverkas negativt”

Till skillnad från reseavdragskommitténs lösning – som skrotats bland annat till följd av dess svåradministrerade upplägg – så finns det i promemorian ingen möjlighet att avståndet kan utökas i de fall där exempelvis kollektivtrafiken är bristfällig.

Företrädare från bland andra Sveriges kommuner och regioner, Region Västerbotten samt Sörmland, Tågföretagen, Småkommunssamarbetet och flera andra kommuner är starkt kritiska till att en sådan gräns kan drabba en viss grupp av främst bilpendlare negativt och minskar arbetsmarknadsregionerna, och vill att regeringen tänker om inför lagrådsremissen.

Strömsunds kommun pekar på ett problem med kompetensförsörjningen.  

”Specifikt vid svårrekryterade yrken så kan pendlingsavstånden bli långa och då räcker inte alltid avståndsgränsen på 80 kilometer.”   

”Snedvriden omfördelning”

IF Metall pekar på att konsekvensen av gränsdragningen i praktiken kan leda till en överföring från exempelvis ”undersköterskan i Hammarstrand som jobbar natt på sjukhuset i Östersund och som måste köra bil till jobbet, till IT-chefen i Södertälje som tar pendeltåget in till huvudstaden.”

Regeringens motivering till gränsdragningen, att vissa kollektivtrafikresenärer i praktiken nästintill kan få betalt för att resa kollektivt vid en skattelättnad som överstiger 13 650 kronor per år, samt att befintliga budgetramar för reformen sätter stopp till en högre gräns, bemöts dock i få remissvar.

Däremot uppmanas finansdepartementet att kolla ytterligare på de alternativ som finns att tillgå.

”Vännäs kommun kan inte uttala sig om förslaget till det ändrade reseavdragssystemet minskar skattefelet men anser självklart att det är bra om det minskas. Dock inte på bekostnad av att arbetstagare i norra Sverige får sämre möjligheter att ta sig till och från sitt arbete. Vännäs kommun har inget konkret förslag hur ett skattesystem ska utformas för att motverka dessa faktorer, som redogörs för i promemorian har flera delar redan tagits i beaktande. Det finns dock fog för att fortsätta utreda den frågan och prova andra möjligheter.”

Föreslås också alternativ

Av de alternativa utformningar som läggs fram, är det oftast budgettaket som spricker, exempelvis genom att den övre gränsen utvidgas till 90 kilometer, såsom Länsstyrelsen i Värmland föreslår. Tågföretagen föreslår istället att invånare som bor utanför storstadsområden inte ska ha en övre avståndsgräns för hur omfattande reduktionen ska kunna bli.

Med tanke på att promemorian anger att majoriteten av de uppskattningsvis cirka 50 000 personer som begär reseavdrag idag för resor över 80 kilometer bor i storstadskommuner, lär detta begränsa den budgetära påverkan om förslaget får gehör hos S-regeringen.

– Men i så fall måste vi ändå skruva i någon annan ände för att hålla budgetramarna, påminner tjänstemän på regeringskansliet.

”Nuvarande förslag saknar gles- och landsbygdsperspektiv”

Vissa instanser ser dock hellre att regeringen återgår till ritbordet än att de går vidare med förslaget.

”Härjedalens kommun vill se ett nytt förslag gällande skattelättnad för arbetsresor som betraktar gles- och landsbygdsperspektiv i ersättningen, nuvarande förslag saknar helt det perspektivet.”

En myndighet som applåderar den övre gränsdragning som gjorts är Ekonomistyrningsverket. De hänvisar till den kritik som riktades till reseavdragskommitténs förslag och skriver att ”enligt myndighetens samlade bedömning vägar fördelen med de förändringar som föreslås i promemorian över”, fortsätter myndigheten.
{{toplink}}

”Trots bristerna – behåll befintliga system”

Generellt är det annars bland de inkomna svaren hittills få större invändningar mot reformen, även om det också förekommer dem som helt avfärdar förslaget. Bland de mest kritiska rösterna återfinns bland andra M Sverige och Motorbranschens riksförbund.

De tidigare välkomnar en övergång till en reduktion, men anser att budgetramarnas begränsning tillsammans med det utvidgade stödmöjligheterna till kollektivtrafikpendlare inte håller.

Till stöd pekar de bland annat på att kollektivtrafiken redan är subventionerad, samtidigt som de hänvisar till VTI-underlag om att bilägare betalar mer i skatt än de kostnader som orsakar.

”Snarare än att minska skattelättnaden för bilister borde den öka i storlek och omfattning, så att den har tydligare koppling till faktiska resekostnader och så att avdraget bli tillgängligt för fler, exempelvis pensionärer, och omfatta fler typer av resor”, skriver M Sverige, som pekar på att bilister i slutändan behöver betala in högre skatt på mellan 800 kronor och 4 300 kronor per år.

De instämmer vidare i kritiken mot frånvaron av extrastöd till dem med bristfällig kollektivtrafik.

”Eftersom regeringen i motsats till reseavdragskommittén inte föreslår några kompenserande åtgärder för dem utan tillfredsställande alternativ till bilen innebär reformen på det stora hela ekonomiska försämringar för en grupp som redan har sämre tillgång till offentlig service såsom kollektivtrafik.”

Arbetsförmedlingen instämmer delvis

Bland myndighetsrösterna återfinns också en liknande kritik från Arbetsförmedlingen, som pekar på att den föreslagna kilometerersättningen på 50 öre kan få negativa konsekvenser för arbetsmarknaden.

”En, för vissa skattskyldiga, försämring från nuvarande reseavdrag kan leda till sämre rörlighet på arbetsmarknaden och därmed försämrad matchning mellan arbetssökande och lediga platser för vissa delar av landet”, skriver myndigheten i sitt svar.

jacob@altinget.se