Politiker, det är hög tid att sluta “skillgissa”

Sverige står inför en av de mest omfattande förändringarna på arbetsmarknaden på flera generationer, driven av digitaliseringen och klimatet. Men, bristen på rätt kompetens är ett allvarligt hinder. Politiken, med arbetsmarknadsminister Johan Pehrson och utbildningsminister Mats Persson i förarsätet, måste “sluta skillgissa” och fylla kompetensgapet.

Livslångt lärande är avgörande

En fjärdedel av företagen saknar arbetskraft, och enligt Unionens klubbar är arbetskraftsbristen det största hindret för företagens expansion. Klyftan mellan efterfrågad och tillgänglig kompetens har stora negativa effekter på arbetstagare, arbetsgivare och samhället i stort.

Trots behovet av rätt kompetens är det svårt för yrkesverksamma att lära nytt mitt i livet. Ekvationen går inte ihop! Den snabba omvandlingen gör att företagen i begränsad utsträckning kan tillgodose sina kompetensbehov med nyutbildade. Kompetenshöjningen måste främst ske hos samhällets största kompetensresurs; de redan yrkesverksamma. Livslångt lärande är därför avgörande. Men har våra politiker insett det?

Riksdagspolitiker vidareutbildas mer

Unionen har undersökt hur riksdagspolitiker ser på sin kompetensutveckling. Resultaten är slående: riksdagspolitiker får i större utsträckning kompetensutveckling än privata tjänstemän. Det är orimligt att de som skapar förutsättningar för arbetsmarknaden själva har bättre möjligheter till kompetensutveckling än de människor de representerar. Privatanställda tjänstemän måste få möjlighet att vidareutbilda sig mitt i arbetslivet. Här måste politiker, högskolor och arbetsgivare göra mer.

En annan anmärkningsvärd insikt är att riksdagsledamöter inte är beredda att flytta till en annan ort för större jobbmöjligheter, samtidigt som de kräver det av andra som förlorar sina arbeten. Denna tydliga dubbelmoral måste adresseras.

För varje minut halkar Sverige efter. Sveriges konkurrenskraft och produktivitet i en global ekonomi står på spel. Politiken måste se till att:

Förbättra handläggning av omställningsstudiestödet

Ge CSN och Försäkringskassan de resurser de behöver. De yrkesverksammas väntan på besked är orimlig.

Reformera ersättningsmodellen för högre utbildning

Nuvarande system för resurstilldelning ger svaga incitament för lärosäten att satsa på utbildning för yrkesverksamma. Skapa ett nytt system som ger universitet och högskolor förutsättningar att erbjuda relevant och flexibel utbildning anpassad för lärande mitt i arbetslivet. Tillför nya resurser till högskolan.

Inför öronmärkta resurser till utbildningar för yrkesverksamma

Ge universitet och högskolor öronmärkta pengar för utbildningar riktade till yrkesverksamma, utöver befintliga takbelopp.

Ge KK-stiftelsen statliga medel för att förnya högskolornas utbildningsutbud

I väntan på ett nytt resurstilldelningssystem tilldela Stiftelsen kunskap- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, medel för att hantera en ny modell där samtliga universitet och högskolor kan söka pengar för att i samarbete med näringslivet utveckla och testa nya utbildningar för yrkesverksamma.

Genomför Valideringsdelegationens förslag

Ett effektivt system för lärande mitt i livet kräver att förmåga att validera reell kompetens. Genomför Valideringsdelegationens förslag i utredningen om högskolan.

Fortsätt utbyggnad av yrkeshögskolan

Yrkeshögskolan möter utbildningsbehovet hos förstagångsstuderande och yrkesverksamma. Inför fördjupningsutbildningar som ger en kvalificerad yrkeshögskoleexamen på ett i stället för två år.

debatt@altinget.se