"Regeringens absurda uppdelning av företag skapar problem"

Regeringens godtyckliga, i vissa fall absurda, uppdelning av vilka företag som har rätt till stöd för fasta hyreskostnader skapar problem för många företagare.

Regeringen har nämligen valt att använda SNI-koder, som egentligen är ett verktyg för att klassificera företag i olika branscher för att underlätta statistikinsamling, som urvalsmetod.

Men sedan har man inte varit konsekventa i vilka SNI-koder som ger rätt till stöd. Jag har därför ställt en skriftlig fråga till näringsminister Ibrahim Baylan om han är beredd att ändra vilka branscher som är inkluderade?

Skär genom branscher

Regeringens uppdelning har fått effekten att gränsen mellan vilka företag som får stöd respektive inte får stöd kan skära rakt genom en bransch.

En sådan bransch är fotografer. Där konstaterar Svenska fotografers förbund att fotografisk konstnärsverksamhet med SNI-kod 90.030 får stöd, medan fotografer inom reklam (SNI-kod 74.202), porträtt (SNI-kod 74.201), press (SNI-kod 74.203) eller bröllop, event och sport (SNI-kod 74.203) inte kan få stöd. Detta trots att såväl reklambranschen som event- och sportbranschen i stort sett har stannat upp i och med coronakrisen.

Skapar problem

Även Sveriges tvätteriförbund konstaterar att uppdelningen mellan SNI-koder skapar problem. Trots att många butiker och verksamheter som bedriver tvätteri upplever stora intäktstapp, bland annat för att en viktig kund till tvätterier är hotell och restauranger som nu tappat kunder, är deras SNI-koder inte med på regeringens lista.

De kunder i Tvätteriförbundet som ägnar sig åt att förmedla tvätteritjänster, och därmed faller inom SNI-kod 96.090 "övriga konsumenttjänster", är däremot inkluderade i stödet.

Exkluderar cirkulära modeller

En annan bransch som inte är inkluderad i stödet är biluthyrningsbranschen, där man ser nedgångar i volymerna i spannet 60–90 procent, bland annat för att en viktig del är den biluthyrning som sker på flygplatser med internationell trafik.

Däremot har regeringen inkluderat försäljning av samma bilar. Vad gäller motorfordon inkluderar alltså regeringen klassiska affärsmodeller som bygger på ren transaktionsekonomi men exkluderar de cirkulära affärsmodeller som ligger mer i takt med samhällsutvecklingen.

Upphov till frågor

Varför har regeringen valt att inkludera fotografisk konstnärsverksamhet men inte reklam, press eller eventfotografering i stödet? Varför gör man skillnad på om en verksamhet bedriver egen tvätteriverksamhet, eller om man bara förmedlar tvätt? Och varför har den förra inte rätt till stöd, men den senare?

Och varför väljer regeringen att fortsätta stödja den klassiska transaktionsekonomin men inte cirkulära affärsmodeller när det kommer till personbilar? Samtidigt som regeringens företrädare annars ofta pratar om vikten av att ställa om ekonomin till mer hållbarhet?

Gör om – gör rätt

Att regeringen valt att inkludera SNI-koden "övriga konsumenttjänster" är för övrigt i sig ett intressant val av regeringen. Det innebär nämligen att bland annat astrologer, spiritister och – hör och häpna – eskortservice kan söka och få statsbidrag för fasta hyreskostnader under coronakrisen.

Är det viktigare att lägga skattepengar på att rädda de branscherna, än exempelvis bröllopsfotografer, kemtvättar och biluthyrningsfirmor?

Nu är det upp till näringsminister Ibrahim Baylan (S) att svara. Är regeringen är beredd att göra om och göra rätt?

debatt@altinget.se