Replik: Haft årtionden att hitta lösningar – nog med ord LO

REPLIK. LO står nu i en uppförsbacke och försöker möta den genom att backa. Maktförskjutningen som Torbjörn Hållö pratar om är i själva verket ett nödvändigt paradigmskifte, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna. 

Lise-Lotte Argulander
Arbetsrättsexpert, Företagarna
 

Strukturomvandlingen på svensk arbetsmarknad började långt innan. Bara sedan mitten av 90-talet har antalet mindre företag med färre än 49 anställda dubblerats. I hela Europa växer andelen mindre företag och tjänstesektorn ökar mer än någon annan sektor.

LO står nu i en uppförsbacke och försöker möta den genom att backa. Företagarna är övertygade om att oavsett vägval så måste vi framåt nu. Få arbetsgivare känner sig lugna om las (Lagen om anställningsskydd) inte genomgår den förändring som behövs.

Den maktförskjutning som Torbjörn Hållö pratar om är i själva verket ett fullständigt nödvändigt paradigmskifte där lagen och verkligheten måste befinna sig i samma decennium.

Måste anpassas

Sverige har en arbetsrättslig lagstiftning som är anpassad till 70-talets industriförhållanden. Vi håller därför med LO om att de arbetsmarknadspolitiska insatserna behöver anpassas till den snabba strukturomvandling som nu sker på arbetsmarknaden.

Vi behöver en arbetsförmedling som fungerar, ett utbildningssystem som möter företagens behov och en arbetsrättslig lagstiftning som bejakar företagandet. Utan företag som kan anställa och växa kommer dock övriga åtgärder vara ett sisyfosarbete som hela tiden kommer få börja om.

Skapat mycket oro

Las-utredningens förslag följer direktiven och januariavtalet. Ett av förslagen är att efter en uppsägning på grund av personliga skäl ska inte en ogiltigförklaring kunna göras som innebär att anställningstiden löper på efter uppsägningstidens slut (i företag med upp till 15 anställda). Det har varit en ordning som skapat mycket oro och stor ekonomisk skada för många små företag.

Det går fortfarande att föra en skadeståndstalan mot ett felaktigt beslut. Så det enda som händer är att facken inte längre regelmässigt kan hota med stämning och ogiltigförklarande för att få ut mer pengar till den medlem som har sagts upp. Företagens kostnader blir mer förutsägbara.

En stor skillnad

Det är lovande att vi och LO delar viktiga delar av problemanalysen, som att Sverige måste stärka utrikesfödda och andra grupper som står långt från arbetsmarknaden.

En stor skillnad är dock att våra förslag riktar sig till alla företag, även de utan kollektivavtal. Sex av tio privata företag med upp till 49 anställda på arbetsmarknaden omfattas i dag inte av kollektivavtal.

Hjälper de mindre företagen

Att öka andelen undantag från turordningen i alla företag från två till fem anställda hjälper och stärker framför allt de mindre företagen att kunna behålla rätt kompetens vid arbetsbrist. Att gränsen för hur stort ett företag får vara för att få göra undantag tas bort är bra. Fackens inflytande kommer fortsatt vara stort i eventuella avtalsturlistor och om vem som ska sägas upp, stora ord till trots.

Upp till bevis

Parterna har haft årtionden på sig att hitta lösningar på problemen med las. De har dessutom fått ett guldläge i och med regeringens uttalande att ”om parterna kommer överens om ett förslag till ändringar i las, är det dessa som hamnar på riksdagens bord i höst.”

Nu måste det vara slut på försöken att både ha kakan och äta den. Så nog med ord, LO, det är upp till bevis.

Forrige artikel Akhondi (C): Jämställdhet måste avspegla sig i faktiskt utfall Akhondi (C): Jämställdhet måste avspegla sig i faktiskt utfall Næste artikel Jernkontoret: Stjernkvists utredning – ett steg i rätt riktning Jernkontoret: Stjernkvists utredning – ett steg i rätt riktning
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.