Replik: Hela Wolts affärsidé äventyrar den svenska modellen

Jag förstår inte hur ett företag som Wolt säger sig ha en ambition om att säkerställa relevanta villkor och social trygghet för dem som jobbar via plattformar. Det skriver Tommy Wreeth, förbundsordförande Transportarbetareförbundet.

Jag önskar att plattformsföretag som Wolt var en integrationsmotor. Men så är inte fallet. Wolts vd och vice vd, Grönvall och Lindeen, säger sig vilja komplettera och inte äventyra den svenska modellen via plattformsekonomi. Men varför vill då inte Wolt vara en del av den svenska modellen? Wolt har inget kollektivavtal.

Wolt är ingen integrationsmotor

Har ni missat att kollektivavtal är själva kärnan i den svenska modellen? Svenska modellen bygger på att fack och arbetsgivare tecknar kollektivavtal på svensk arbetsmarknad. En modell som både facken och Svenskt näringsliv värnar om. Faktum är att Wolts existens och hela affärsidé är vad som äventyrar den svenska modellen.

{{toplink}}

Bilden av att plattformsföretagen bidrar till en god integrationsmotor stämmer inte. Verkligheten är tvärtom. Plattformsföretagens så kallade ”flexibla arbetsform” har ökat ojämlikheten i Sverige. Med era flexibla arbetsformer förväntas och tvingas arbetstagarna att vara konstant tillgängliga. De får dessutom låga löner och ni som arbetsgivare tar inte något arbetsmiljöansvar.

Transport har medlemmar som arbetar för Wolt och som under perioder haft en månadslön på 4 500 kronor. Då har de enbart arbetat för Wolt. De har kört ut mat med egen bil och inte fått ersättning för vare sig milkostnad eller bensin. Telefonen de använder är deras egen. Likaså arbetskläderna. Våra undersökningar visar att nästan hälften av de som arbetar som cykelbud måste försörja sig genom ytterligare ett jobb.

Fattiga arbetare

Plattformsföretag stärker utanförskapet och skapar arbetande fattiga. Detta är inte att bidra till en ansvarsfull integration. Det är snarare en fattigdom- och utanförskapsmotor – inte en integrationsmotor.

Flera av Wolts förare jobbar hårt, dag in och dag ut, för att få stanna kvar i Sverige. För att få förlängning av arbetstillståndet kräver Migrationsverket att du har en anställning som du kan försörja dig på. För att uppnå kravet om försörjning kräver Migrationsverket en inkomst om 13 000 kronor i månaden innan skatt. 13 000 kronor innan skatt är i sig inte en rimlig heltidslön. Och inte ens det lyckas plattformsarbetare tjäna in via en anställning. De måste ha ett extra jobb. Och allt för ofta ett till.

Migrationsverket kräver dessutom en tillsvidareanställning för att fortsatt få stanna i Sverige och få ett permanent uppehållstillstånd. Wolt erbjuder inte anställningar. Wolt erbjuder ett anställningskontrakt via ett egenanställningsföretag som även betraktas som ett bemanningsföretag. Bemanningsföretaget har i sin tur avtalat bort möjligheten att bli ”inlasad”, det vill säga få en tillsvidareanställning. Ett matbud som arbetar för Wolt kan alltså inte få en tillsvidareanställning.

Ge folk marknadsmässiga löner

Jag förstår inte hur ett företag som Wolt säger sig ha en ambition om att säkerställa relevanta villkor och social trygghet för de som jobbar via plattformar. Om ni menar allvar i detta och om ni inte vill äventyra den svenska modellen så anställ er personal och teckna kollektivavtal! Då ges arbetstagarna marknadsmässiga löner som går att leva på och de får trygga anställningsavtal.

I en forskningsrapport konstaterar Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) att så kallade ”gigjobb” inte väger tungt att ha på ens cv. Det leder inte till nya eller andra jobb. För inte så länge sedan pratade plattformsföretagen om ”flexibilitet” och att arbetare gärna arbetade för dem under sin fritid för att tjäna extra pengar. I dag pratar ni om ”integration och möjligheter att få vidareanställning”. Det här är bara ett sätt att berättiga er existens.

Forrige artikel Diskriminerande regler utifrån autismdiagnoser är inte försvarbart Diskriminerande regler utifrån autismdiagnoser är inte försvarbart Næste artikel Låt Stockholmsregionen slippa tvångströjan Låt Stockholmsregionen slippa tvångströjan
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.