Replik: Utbilda inte studenter till arbetslöshet

Barnmorskor, läkare, lärare, civilingenjörer samt byggnadsingenjörer är några av alla yrken där bristen är akut. Skälet är att svenskt utbildningsväsende allt för länge har utbildat studenter till arbetslöshet genom att inte ta hänsyn till om de får jobb efter examen. Nu menar Sveriges förenade studentkårers ordförande Linn Svärd att vårt utbildningssystem i än högre grad bör bortse från var jobben finns. Det är inte schysst mot studenterna, och inte bra för samhället.

{{toplink}}

Många återvänder till skolbänken

Byggsektorn erbjuder jobb – enbart för att täcka pensionsavgångar kommer 10 000 nya medarbetare behöver rekryteras per år. 79 procent av Byggföretagens medlemmar anger att de har svårt att hitta den kompetens de behöver, samtidigt som 49 procent av de som börjar på en ingenjörsutbildning inte tar examen. Matematiken går inte ihop och allt fler behöver tillbaka till skolbänken på grund av felval. En tredjedel av alla som går på yrkeshögskolan i dag har högskolestudier bakom sig.

Byggföretagen har länge verkat för en bättre matchning mellan arbetsmarknadens behov och utbudet av utbildning. Vi har i dag ett utbildningssystem som helt bygger på ett val man gör som 14-åring: gymnasieskolan. När söktryck dikterar platserna får det direkta konsekvenser. Det finns en gammal uppfattning i Sverige om att bara du tar gymnasieexamen så kommer du få jobb eller att det alltid lönar sig att läsa på högskola eller universitet.

Men Lars Stjernkvist utredning om planering- och dimensionering av yrkesutbildning visade att 40 procent av de som tog studenten 2014 från högskoleförberedande program inte hade påbörjat en högre utbildning inom fyra år. Låt inte högskolan falla på samma kniv som gymnasieskolan.

Kompetensbrist som kostar

Konsekvenserna av kompetensbristen påverkar hela landet: bostadsbristen förvärras, vägar och järnvägar blir eftersatta samt nödvändiga renoveringar blir uppskjutna. I förlängningen blir det svårare att hitta en bostad, dyrare att flytta hemifrån och svårare att resa. Vi kommer inte heller att nå de utsatta klimatmålen.

Därför välkomnar vi att utbildningsminister Anna Ekström (S) la fram förslag på att arbetsmarknadens behov ska vägas in när såväl offentliga som enskilda huvudmän bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och hur många platser det ska vara inom gymnasie- och vuxenutbildningen. Dessutom vill regeringen att kommuner ska samverka för att få till utbildningar till de bristyrken som vi har inom bygg och anläggning. Men det räcker inte. Ska Sverige komma till rätta med arbetskraftsbristen behövs fler åtgärder:

• Samverkan. Branscherna måste få ett reellt inflytande både på dimensionering av platser och innehåll utbildningsutbudet. Stärkt samarbete och hög kvalitet ger attraktiva utbildningar som leder till jobb.
• Främja karriär- och yrkesväxling. Unga ska inte begränsas av studieval de gjorde vid 14 års ålder – öppna för fler platser inom yrkesutbildning, korta kurser och utbildningar inom yrkeshögskola samt en satsning på kurser inom högskolan och universitet som leder till jobb inom till exempel anläggning och järnväg.

Sverige behöver bygga nya bostäder, järnvägar, skolor, sjukhus, batterifabriker, vindkraftsparker och en hel del annat. Vi behöver bli fler med bygg- och anläggningskompetens om vi ska rusta Sverige för 11 miljoner invånare och samtidigt klara klimatkrisen. Vi behöver fler studenter som får jobb efter examen. Inte tvärtom.

debatt@altinget.se