Risk för ökade kostnader när myndigheter slås samman

Flera myndigheter pekar på ökade kostnader till en början om de ska slås ihop enligt regeringens förslag. Först på längre sikt kan sammanslagningen leda till besparingar, menar Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

I ambitionen att dra ner på antalet myndigheter lyfter regeringen fram en besparing på statens kostnader som en av fördelarna. Men enligt Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) kan en sammanslagning av myndigheterna leda till ökade kostnader.

Anna Fogelberg Wik är ställföreträdande generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

– Kortsiktigt så kommer det eventuellt uppstå högre kostnader. För det kostar alltid att avveckla och inordna en verksamhet i en annan verksamhet, säger hon till Altinget. 

Först på lång sikt ser myndigheterna att sammanslagningen kan leda till ”viss besparing”.

– Möjligen uppstår en besparing långsiktigt på 5 eller 6 miljoner kronor. Och det är framför allt på administration där man kanske långsiktigt kan se att det finns en besparingspotential. 

Hur lång tid tar det innan den besparingen kan ske? 

– Tre år.

{{toplink}}

Samtidigt ser myndigheterna ett antal fördelar med en sammanslagning. 

– Vi skulle få en förstärkt kompetens inom forskning, analys och kunskapsspridning som skulle komma oss till gagn, säger Anna Fogelberg Wik. 

– Förutsättningarna för att nå ut med kunskapsspridning som ligger i Mynaks uppdrag i dag är goda, säger Anna Mannikoff, stabchef på Mynak.

Uppdragsträngsel

Samtidigt bedömer myndigheterna att det kan bli svårare att styra Arbetsmiljöverket i och med det breddade uppdraget. 

– De uppgifter som skulle föras in kommer vara mindre i förhållande till myndigheten och det finns i perioder risk för uppdragsträngsel, att uppdragen tränger ut varandra, säger Anna Mannikoff.

Därför föreslår myndigheterna en ny instruktion för Arbetsmiljöverket. 

– Där det tydligt ska framgå att de här uppgifterna finns i myndighetens instruktion, och sen kan regeringen jobba med regleringsbreven. Där ligger mycket på regeringen att vara tydliga, säger Anna Fogelberg Wik.

Olämpliga uppdrag

Det finns också två uppdrag som Myndigheten för arbetsmiljökunskap har i dag som myndigheterna bedömer inte skulle vara lämpliga att föra över till Arbetsmiljöverket. Det handlar om uppdraget att utvärdera effekter av statliga reformer och beslut, samt det om företagshälsovårdens kompetensförsörjning. 

– Det är bättre att en självständig myndighet ansvarar för utvärderingarna av effekter av reformer och beslut. Det blir aldrig riktigt trovärdigt om man utvärderar sin egen verksamhet. Arbetsmiljöverket står ju för merparten av genomförandet av politiken inom arbetsmiljöområdet, säger Anna Mannikoff. 

Hon fortsätter:

– Vad gäller företagsvårdens kompetensförsörjning så har en tillsyns- och analysmyndighet inte de nödvändiga förutsättningar som krävs för att bedriva kompetensutveckling, och det är väldigt långt ifrån grunduppdraget. 

Hur lång tid skulle det ta att slå samman myndigheterna? 

– Minst tre år skulle det nog ta.

Beslutskedja: Arbetsmiljöverkets och Myndigheten för arbetsmiljökunskaps redovisning av uppdraget att lämna förslag om organisationsförändring

28/9
2023
7/3
2024
28/6
2024

Forrige artikel Så ska ”gasen” få fart på pensioner vid överskott i systemet Så ska ”gasen” få fart på pensioner vid överskott i systemet Næste artikel Stort antal parlamentsanställda trakasseras på jobbet: ”Inte förvånad” Stort antal parlamentsanställda trakasseras på jobbet: ”Inte förvånad”
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.