S-parlamentariker: Skitföretagandet på EU:s inre marknad har gått för långt

Jag är riktigt trött på att få rapport efter rapport om det utbredda fusket och strukturella utnyttjandet av arbetare på EU:s inre marknad. Ursäkten att ”schysta villkor och trygga arbetsmiljöer skulle förhindra den fria marknaden” gör mig illamående.

Varje gång specifika fall av missförhållanden avslöjas höjs röster, inklusive min egen, för att säga att nu får det vara slut. Men det tar aldrig slut. Det blir bara värre. Och det pågår mitt framför våra ögon.

Fuskande företag

I Gävle bygger Microsoft femton serverhallar. Enbart den första hallen tog en miljon arbetstimmar att bygga. Fackförbundet Byggnads har i princip ingen insyn i arbetet och de villkor som den utstationerade arbetskraften arbetar under. Frustrationen över otillräckligheten i de nuvarande verktygen för att komma åt fuskande företag är påtaglig när fackliga företrädare intervjuas vid grindarna till bygget.

Byggföretaget Veidekke presenterade tidigare i år en egen granskning av sina underleverantörer och fann att samtliga (!) av dessa fuskade med löner, skatter och sociala avgifter. Det är starkt av Veidekke att ta tag i frågan och visa hur djupa problemen är i branschen.

Facklig seger

En öppning för att EU ska prioritera arbetstagares rättigheter och trygghet visade sig i våras. Det gäller domen från Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter kring det uppmärksammade fallet i norska Drammen mellan hamnarbetare och arbetsgivaren, Holship Norge AS. Företaget försökte bryta ett avtal om lön och arbetsvillkor som funnits sedan 1976 och arbetarna gick då ut i strejk. Strejken stämplades först som ett olagligt marknadshinder av Norges högsta domstol, men Europadomstolen dömde i våras till arbetarnas fördel.

Det är en viktig facklig seger för arbetstagare runt om i Europa. Domen slår klart och tydligt fast en hierarki av rättigheter där arbetares rättigheter går före företagens marknadsfriheter.

Skitföretagande har alltför fritt spelrum på EU:s inre marknad, där vanliga arbetare får betala priset med usla villkor. Det är dags att de nyliberala marknadsinslagen i EU:s fördrag balanseras upp med ett socialt protokoll. Genom att förändra unionens grundläggande spelregler kan medlemsländerna föra politik i allmänintresset. Det är avgörande för EU:s överlevnad.

Konkreta åtgärder

Striden mellan den fria marknaden och arbetares rättigheter har länge varit en konflikt, vi vet hur det gick i Laval-fallet. Domen i Holship-fallet gäller en situation i ett land som inte är EU-medlem, men pekar ändå ut framtidens Europa: en ekonomi byggd på jobb med hög kvalitet och bra löner genom förhandlingar mellan arbetsmarknadsparterna, där skitföretagande och strukturellt utnyttjande av arbetare inte hör hemma.

Nu gäller det dock att se förändringen i konkreta åtgärder.

För några veckor sedan, med anledning av Holship-fallet, ställde jag frågan om hur vi kan bygga ett mer balanserat EU till EU:s kommissionär Nicolas Schmit, ansvarig för sysselsättningsfrågorna. Jag vill se konkreta åtgärder från kommissionen om hur EU-lagstiftningen ska respektera principen om att fackliga fri- och rättigheter har företräde framför ekonomiska friheter på den inre marknaden. Jag ställde också frågan om kommissionen kan ställa sig bakom ett socialt protokoll till EU:s fördrag för att skapa en union som i sitt grundfundament står på vanligt folks sida.

Ett Europa för vanligt folk

EU kan inte bara skapa frihet och välstånd för Europas företag och kapitalägare. Unionen måste också respektera och garantera medlemsländernas möjlighet att föra politik i allmänintresset. I grunden är en sådan förändring avgörande om vi ska bygga ett långsiktigt hållbart förtroende och folklig förankring för det europeiska samarbetet.

Det är dags att marknadsinslagen i EU:s fördrag balanseras upp med ett socialt protokoll. Arbetstagares och fackliga rättigheter ska aldrig tvingas stå tillbaka för marknadens intressen. Vi måste bygga ett socialt Europa för vanligt folk.

debatt@altinget.se