S-regeringen fortsätter rigga utredningar i galopptempo

Under våren har S-regeringen tillsatt nya utredningar i mycket hög takt. Men MP:s gruppledare Annika Hirvonen anser inte att det försvårar möjligheterna för Miljöpartiet att påverka vid ett eventuellt regeringssamarbete. ”Det finns alla möjligheter att styra om eller lägga ned utredningar”, säger hon.

En skola utan vinstintresse, en översyn av det kommunala utjämningssystemet och skärpt miljöstraffrätt. Det är några av den långa rad utredningar som regeringen har tillsatt under de senaste månaderna.

För regeringen avslutar mandatperioden med att tillsätta utredningar i mycket högt tempo och är inte långt ifrån att redan nu slå det tidigare rekordåret 2014. Sedan årsskiftet har regeringen beslutat om 90 nya utredningar samt 29 tilläggsdirektiv till pågående utredningar. Framför allt är det under våren och framåt som tempot har gått i en rasande takt, från och med den 1 april har regeringen beslutat om 82 nya utredningar samt 14 tilläggsdirektiv.

Detta att jämföra med ett genomsnitt på 72 nya utredningar per år under perioden 2010-2021, där rekordåret också var ett valår (2014): 97 beslut om nya utredningar – på hela året.

Tidigare statssekreterare: Visar handlingskraft

I en tidigare sammanställning som Altinget gjorde sade Irene Wennemo, tidigare statssekreterare hos Ylva Johansson (S) och i dag generaldirektör på Medlingsinstitutet, att det finns tidsmässiga och praktiska fördelar att dra igång utredningar redan nu. Men även andra orsaker.

– Att visa handlingskraft är definitivt en faktor. Regeringen vill signalera att de gör någonting när de inte hinner med lagstiftning. När Magda tillträdde fick hon ju ärva processer och väldigt dålig med tid. Så hon kunde egentligen bara gå vidare med saker som beslutats av den tidigare regeringen. Då blir utredningar en signal om vad man prioriterar framöver, sade Wennemo till Altinget och konstaterade att regeringen uppenbarligen fått loss en del pengar, då utredningar också är en kostnadsfråga.

Vill mycket 

För Anders Grönvall, statssekreterare hos klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S), är svaret på varför regeringen satt igång så många utredningar väldigt enkelt:

– Det är så, när man vill mycket. Men sedan är det ju så att när de är klara, och ramlar ner på bordet och man ska genomföra dem, då har man ett begränsat antal jurister som kan ta hand om dem, säger han till Altinget.

MP: Mycket är säkert bra

Vid en eventuell valseger kommer Socialdemokraterna med högsta sannolikhet ha ett par eller flera partier att samarbeta med, i eller utanför regeringen. Det innebär att fler kommer vilja ha ett ord med i laget om såväl vilka utredningar som genomförs, om hur direktiven är formulerade och vem som leder utredningen. Men Miljöpartiets gruppledare Annika Hirvonen tar Socialdemokraternas strida ström av utredningar och utredare med ro.

– Det är väl naturligt att ett parti vill förbereda de reformer man vill se. Vid ett samarbete kan man sen delvis behöva göra ändringar, tillsätta andra utredningar eller nya utredningar. Säkert är det mycket som är bra saker, sedan en del där vi tycker olika. Vi ser exempelvis ett större behov av klimatreformer än vad S gör, säger hon till Altinget.

Att S-regeringen riggat utredningsmaskineriet till rekordnivåer anser inte Annika Hirvonen behöver försvåra Miljöpartiets möjligheter att påverka politikens inriktning vid ett eventuellt samarbete efter valet.

– Det finns alla möjligheter att styra om eller lägga ner utredningar. Det är inte ett hinder på något sätt, säger hon och fortsätter:

– På sin höjd leder till att ett förslag som någon utredare arbetat med ett tag inte blir aktuellt.

Rekryteringen av utredare fick fart

Altinget skrev under sommaren om att regeringen visserligen tillsatte utredningar i galoppfart, men utan att kunna presentera utredare i samma takt. Då saknades utredare på var fjärde stol.

Nu har regeringen kommit i kapp. Altingets kartläggning visar att av de 80 nya utredningar som har tillsatts sedan den 1 april, så är det endast sex där det fortsatt saknas en utredare. Bland annat två av försvarsdepartementets utredningar, där den ena är översynen av FRA-lagen. Även utredningen om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi, som regeringen beslutade om i juni, står fortsatt utan någon utredare.

 {{toplink}}

Beslutskedja: En skola utan vinstintresse

3/7
2022
5/7
2022
29/8
2022
1/11
2022
10/11
2022
19/9
2023
4/6
2024
28/2
2025
28/2
2025

Forrige artikel Altinget rekryterar Linda Berglund från Dagens Medicin Altinget rekryterar Linda Berglund från Dagens Medicin Næste artikel Gig-arbetare saknar skydd enligt arbetsmiljölagen – utredning föreslår ändringar Gig-arbetare saknar skydd enligt arbetsmiljölagen – utredning föreslår ändringar
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.