S-studenter: Med fler utbildningsplatser kan Sverige komma starkare ur krisen

DEBATT. Om vi ska kunna hantera coronakrisen måste fler svenskar få möjlighet att börja studera, vidareutbilda sig eller skola om sig. Regeringen måste fort utöka antalet studieplatser. Det skriver Jakob Stone och Emma Fastesson Lindgren, S-studenter. 

Jakob Stone
Utbildningspolitisk talesperson, S-studenter
Emma Fastesson Lindgren
Ekonomisk-politisk talesperson, S-studenter

Regeringen och samarbetspartiernas besked om särskilda satsningar på högre utbildning på grund av coronakrisen var mycket välkommet. Under de tre första veckorna av coronakrisen tiotusentals varslats från sina jobb, och vi ligger i nuläget på samma nivåer som under finanskrisen.

En del av de som förlorade sitt 2008 blev arbetslösa, andra vände sig till studier. Regeringen bör fort tillsätta mer resurser för att utöka antalet studieplatser på svenska lärosäten och säkerställa att alla kan ta del av satsningen.

Fler vill studera

Lika viktigt som att bekämpa smittspridningen är att säkerställa att ekonomin kan byggas upp igen när coronakrisen är över. Över 60 000 fler sökte sig till universitet och högskolan efter krisen 2008. Antalet antagna ökade med 18 procent. Om vi antar att liknande siffror gäller för coronakrisen kommer 85 000 fler söka sig vidarutbildning jämfört med i dag. För att bemöta denna ökade efterfrågan måste universitet och högskola byggas ut.

Humankapital

Att ge fler svenskar möjligheten att studera minskar trycket på arbetsmarknaden. I början av krisen kommer få företag och organisationer ha möjlighet att rekrytera. Många kommer därför att bli arbetslösa och förlita sig på bidrag för att klara vardagen.

Genom att fler kan studera tillåts människor investera i sitt humankapital och få en bättre chans på arbetsmarknaden. Samtidigt blir kostnaden för staten mindre då studenter till största del är beroende av CSN-lån.

Fler gröna jobb

Coronakrisen kan också bli en öppning för att stärka det livslånga lärandet. Möjligheten till omskolning måste stärkas, så att fler mitt i livet kan använda krisens konsekvenser till att vidareutbilda sig eller byta bana.

Inte minst kan detta användas för att skapa fler gröna jobb och spä på utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Statliga fonder för omställning tillsammans med arbetsmarknadens parter är en modell för att fler ska kunna få en vidareutbildning i stället för att bli uppsagda eller fastna i arbetslöshet.

Möjlighet till omställning

Krisen slår heller inte lika hårt mot alla. Personer med osäkra anställningar och med yrken som är särskilt utsatta för globalisering och konkurrens riskerar att inte ha ett jobb att komma tillbaka till när krisen är över. Det är därför mycket viktigt att satsningar även görs på att bredda rekryteringen till högre utbildning.

Högskolan ska inte bara vara en avlastningsplats för akademiker, den ska vara en omställningskatapult de som verkligen behöver den. Satsningar krävs på studie- och yrkesvägledning, och Arbetsförmedlingen bör få möjligheten att anvisa till universitetsstudier, men också till Komvux, Yrkesvux och yrkeshögskola.

Aktiva insatser

Sverige har historiskt haft svart bälte i strukturomvandling. Genom en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik har vi som litet exportberoende land kunnat möta förändringar i omvärlden. Så måste vi också möta denna situation. Därför måste aktiva insatser göras för att bredda rekryteringen till högre utbildning i samband med krisen.

Alla måste inte bli akademiker, men alla ska känna att de har möjligheten.

Forrige artikel Debatt: Vi behöver nya idéer för ekonomin efter pandemin Debatt: Vi behöver nya idéer för ekonomin efter pandemin Næste artikel Weidby (V): Weidby (V): "Priset betalas av de anställda i form av otrygghet"
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.