Så ser regeringens tre förslag i sfi-reformen ut

Regeringen vill gå vidare med tre förslag från Kliva-utredningen. Det ska bli lättare att kombinera språkstudier med jobb eller praktik, språkscreeningen ska bli bättre och sfi ska tidsbegränsas. 

– De här tre sakerna bedömer jag att jag vill ta in till regeringen för beslut. Det hoppas jag kunna göra i närtid, säger arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) till Altinget. 

Vart fjärde företag uppger att bristande kunskaper i svenska är orsak till svårigheten att rekrytera. Den genomsnittliga studietiden på sfi har blivit längre, och avhoppen har blivit fler, menar Pehrson.

– Sfi måste reformeras, och för detta har vi planer. Kliva-utredningen ligger på regeringens bord, och vi överväger en tidsbegränsning. På samma sätt som man säger att en gymnasieutbildning i standardexemplet ska ta tre år, så ska en sfi-utbildning också ta ett visst antal år.

Ingen parkeringsplats

Vid särskilda skäl, till exempel den som jobbar eller har praktik i en annan kommun än där den är skriven, ska det kunna ges möjlighet att plugga sfi där. I dag är gäller den rätten bara i hemkommunen. 

Regeringen vill också att språkscreeningen ska bli bättre i samband med att nya sfi-studenter skrivs in. Tanken är att det ska bli lättare att bedöma kunskapsnivå och därefter anpassa undervisningen. 

– Screeningen ska bli bättre, och tiden på sfi ska begränsas. Vi pratar om människor som måste jobba hårdare och lära sig mer på kortare tid, säger Johan Pehrson till Altinget. 

Kliva-utredningen föreslår fyra år som tidsbegränsning för sfi. Johan Pehrson vill inte föregripa beredningen med att ange någon tidsaspekt. 

– Man kan inte läsa gymnasiet hur länge som helst, man ska inte kunna läsa sfi hur länge som helst. Sfi ska inte vara en parkeringsplats, det ska vara en aktivitetsplats med höga krav och stora förväntningar, säger han. 
 
I juli gav utbildningsminister Mats Persson Skolverket i uppgift att utreda avhoppen i ett uppdrag som ska redovisas i mars 2024. Förekommer ni den?

– Nej, det är framför allt fokus på avhoppen där. Men när det kommer till att genomströmningen är så svag, så har man pekat på en mängd olika orsaker. Men i grunden har man pekat på tiden, att man kan vara väldigt länge på sfi, säger Johan Pehrson. 

”Kvaliteten måste öka”

Oppositionen inväntar konkreta förslag från regeringen att ta ställning till, säger Åsa Westlund (S), vice ordförande i utbildningsutskottet, till Altinget.

”Språket är avgörande både för integrationen och för att klara kompetensförsörjningen till företag och välfärden. Sfi är en nyckelfråga. Vi behöver stärka kvaliteten i sfi men också förbättra genomströmning så att fler kan gå vidare till jobb eller utbildning som leder till jobb”, säger hon i en skriftlig kommentar och fortsätter:

”Det viktigaste för oss är att kvalitén i Sfi måste öka.”

Arbetsförmedlingen: Behövs undantag

Arbetsförmedlingen varnade i sitt remissvar på Kliva-utredningen att ”tidsbegränsad rätt till sfi riskerar att drabba vissa målgrupper negativt”. Emil Johansson är enhetschef på enheten utbilda och samverka på myndigheten.  

– Ser man bara tidsbegränsningen av sfi som en egen del, så saknas det i utredningen konsekvensbedömningar kring hur det påverkar Arbetsförmedlingens uppdrag och regelverk. Till exempel etableringsprogram, vem som ansvarar för olika insatser och vad individen ska få för stöd efter de här fyra åren, säger han till Altinget. 

Emil Johansson pekar på att studerande i dag kan gå länge inom sfi innan de får det stöd de behöver för att klara utbildningen. Arbetsförmedlingen vill därför se en slags undantagsformulering för dessa individer.

– Vi vet att det är många personer i dag som är långtidsarbetslösa som inte har tidigare utbildningserfarenhet. I den gruppen är det svårare att identifiera funktionsnedsättning. Om vi inte ger stöd till en sådan grupp riskerar de ha svårt att nå den progression som utredningens förslag syftar till.  

Vad behöver regeringen ha i åtanke när man nu bereder frågan? 

– Det är viktigt att man tar kvalitetshöjningen kring sfi som en helhet. Vi ser en positiv del med det tidsbegränsade i att det skapar en ökad planeringsförutsättning för huvudmannen, men också för utomstående för att förstå hur progressionen ser ut.  

– Men man behöver ta Kliva-utredningens förslag i sin helhet snarare än styckevis.  

rep@altinget.se, anders@altinget.se