Sju ministrar ska frågas ut av KU

Tidölönerna, ett uttalande om Israel och en ”osynlig” minister. Sju ministrar kallas till utfrågningar i konstitutionsutskottet i vår. Altinget har hela listan.

Statsminister Ulf Kristersson (M) kallas till konstitutionsutskottet för att svara på frågor kring hanteringen av löneprocessen för Regeringskansliets opolitiska tjänstemän.

S, V och MP anmälde Kristersson efter Dagens Nyheters avslöjande om att de opolitiska tjänstemän som arbetar med att driva igenom Tidöavtalets politik skulle prioriteras i den årliga lönerevisionen. 

Regeringskansliets förvaltningschef Henrik Holmer kommer att höras i samma ärende.

Elstöd och proportionalitet

Klimat- och näringsminister Ebba Busch (KD) anmäldes av S för ett uttalande om elstödet till företag. Under en frågestund i riksdagen kunde hon inte svara på frågor om statsstödsprövningen, eftersom den då prövades av kommissionen. Men en statsstödsanmälan hade ännu inte skickats in.

– I sådana fall har jag missuppfattat frågan i kammaren, sade hon senare under en träff med riksdagsjournalister, enligt TT.

Vänsterpartiet KU-anmälde utrikesminister Tobias Billström (M) i november. På ett möte i Oslo svarade Billström att Israels respons på Hamas attack var proportionerlig, efter en fråga från en norsk politiker som tog den israeliska attacken mot flyktinglägret Jabalia som ett exempel.

V menar att utrikesministern verkar ha missförstått vad begreppet proportionalitet innebär, då det också kan syfta på att anfall måste stå i proportion till det lidande som civila kan utsättas för.

Tre ärenden för Pourmokhtari

Regeringens mest KU-anmälda statsråd är klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Av totalt nio anmälningar mot Pourmokhtari kommer hon att frågas ut om tre.

{{toplink}}

Pourmokhtari sade i augusti att Sverige behöver minst tio nya kärnkraftsreaktorer till 2040-talet. Regeringen drog sedan tillbaka uttalandet, men det stoppade inte MP från att anmäla. MP menar att Pourmokhtaris agerande har brutit mot regeringsformens krav på saklighet.

MP har även anmält klimat- och miljöministern för vilseledande uppgifter i budgeten. Partiet menar att siffrorna kring hur stor klimatpåverkan politiken kommer att ha fram till år 2030 inte stämmer.

I november berättade Pourmokhtari för Dagens industri att hon ofta har kontakt via sms med vd:ar för storbolag. Men när Aktuell Hållbarhet försökte begära ut konversationerna gick det inte, eftersom meddelandena var raderade. Vänsterpartiet valde att anmäla henne för agerandet.

– Att på det här sättet tumma på offentlighetsprincipen är oacceptabelt, sade riksdagsledamoten Kajsa Fredholm till Ekot då.

”Osynlig” minister

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) står inför granskning för hur han har hanterat situationen på Sveriges vägar och järnvägar i vintras – bland annat för trafikkaoset på E22:an, där runt 1 000 fordon stod stilla mellan Hörby och Kristianstad.

– Han har varit osynlig. Vi vill veta om man har vidtagit några åtgärder, sade Socialdemokraternas trafikpolitiska talesperson Gunilla Svantorp till TV4 Nyheterna i januari.

Oro för politisk inblandning

Socialdemokraterna anmälde utbildningsminister Mats Persson (L) i maj förra året.

Anmälan kom som en reaktion på regeringens beslut om att korta förordnandet för styrelserna för Sveriges högskolor och universitet – får tre år till 17 månader.

– Det här har väckt väldigt stor oro ute på landets högskolor och universitet, där man nu på riktigt är orolig för politisk inblandning i den fria forskningen och den fria akademin, sade utbildningspolitiska talespersonen Åsa Westlund till TT.

Svantessons uttalande ska granskas

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) kommer få svara på frågor kring två ärenden.

Det första handlar om Svantessons uttalande vid en pressträff i september. Där uppmanade hon och SD:s Oscar Sjöstedt kommuner och regioner att gå med underskott för att klara den ekonomiska krisen. Något som troligtvis bryter mot kommunallagen, enligt S-ledamoten Eva Lindh.

Det andra ärendet rör regeringens agerande i början av 2023. En EU-förordning skulle vara på plats senast den 1 februari, för att komma till rätta med de höga energipriserna. Men det hela försenades.

Sveriges elanvändare gick därmed miste om flera miljarder kronor, avslöjade DN – och V valde att anmäla både Svantesson och Busch.

– Vi har ett krav från EU att ge tillbaka elbolagens övervinster till hushållen. Alla andra EU-länder har följt det. Att då välja att gynna elbolagen och ge bort hushållens pengar – det är ju ett enormt svek, sade Nooshi Dadgostar till DN.

Utfrågningarna äger rum under april månad. Efter konstitutionsutskottets granskning presenteras slutsatserna i ett betänkande.

Forrige artikel EU-förslaget: Skälig lön till praktikanter EU-förslaget: Skälig lön till praktikanter Næste artikel Svenskt lobbyregister kan inspireras av grannlandet Svenskt lobbyregister kan inspireras av grannlandet
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.