Skärpta sjukpenningkrav får fler i arbete – men fler står också utan inkomst
Fler personer har kommit i arbete sedan Försäkringskassans striktare tillämpning av regelverket för sjukförsäkringen har ökat andelen med arbetsinkomster. Samtidigt står också fler med låg eller ingen inkomst.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) visar i en ny granskning hur andelen personer med låg eller ingen inkomst ökar när Försäkringskassans tillämpning av regelverket för sjukpenning skärps. Samtidigt kommer också fler i arbete.
– Andelen personer med arbetsinkomst är högst under de perioder med striktare tillämpning. Men andelen som har en låg eller ingen inkomst ökar då också. När tillämpningen är mer generös ser vi att färre har arbetsinkomst och att fler i stället har sjukpenning, säger Jens Karlsson, projektledare på ISF i ett pressmeddelande.
Regelverket och Försäkringskassans tillämpning har varierat de senaste decennierna. Efter en mer generös tillämpning från 2010 skärptes bedömningarna av rätten till sjukpenning återigen 2016.
Politikens budskap avgörande
I sin rapport konstaterar ISF ett samspel mellan sjukfrånvarons utveckling, den politiska styrningen och Försäkringskassans tillämpning. Genomslaget av regelförändringar är beroende av vad som betonas i den politiska styrningen.
– Förändringarna i regler och tillämpning grundar sig i variationen i den svenska sjukfrånvaron. När sjukfrånvaron och utgifterna för sjukförsäkringen ökar inriktas politiken på att bryta utvecklingen, vilket påverkar hur Försäkringskassan bedömer rätten till sjukpenning, säger Jens Karlsson.
I slutet av 2022 fick cirka 4 procent av den arbetsföra befolkningen sjuk- eller aktivitetsersättning. 2005 var samma siffra var 4 procent.
{{toplink}}
Lista: Det gör S-regeringens statssekreterare nu
Experterna: Ökade utbildningsanslag leder inte till mer lärarledd tid
