SKR vill se fler utbildningsnivåer för att klara kompetensbristen

Det måste till nya vägar in i arbetslivet, menar SKR. ”Man måste hitta fler utbildningsnivåer som kanske är någonstans mitt emellan grundskola och gymnasiet”, säger Monica Sonde, chef för utbildning och arbetsmarknad på SKR. 

HELSINGBORG. Ett av de mest omdiskuterade ämnena när Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samlades för kongress i veckan var kompetensförsörjningen. Organisationen har nyligen startat en ny beredning för kompetensförsörjningsfrågor, och flera motioner från ombuden berörde ämnet.  

Enligt Monica Sonde, chef för utbildning och arbetsmarknad på SKR, är det den viktigaste frågan just nu.   

– Det är en av de absolut största frågorna för landet och framför allt för svensk välfärd, säger hon till Altinget som är på plats.   

Utmaningen grundar sig i två huvudsakliga problem. Det ena är att personer i arbetsför ålder minskar. Det andra att vi lever längre i dag, något som ställer större krav på en välfärd för äldre.  

– Den ekvationen går inte ihop. Så ser det ut i hela landet, men tittar man på mindre kommuner som dessutom är utflyttningskommuner, då är det framför allt personer i arbetsförålder som flyttar ut.  {{toplink}}

Ta utbildningen närmre

Enligt Monica Sonde finns det inte en enkel lösning på problemet, men hon tar upp ett antal åtgärder. 

–  Man behöver ha digitala lösningar där det är möjligt, som kan lösgöra medarbetare att göra det som är värdeskapande. 

Det handlar också om att utbilda fler för arbete. Bland annat vill SKR se att staten bättre dimensionerar den högre utbildningen.  

– Om man tar lärare till exempel, så behöver lärare nå hela landet. Men det saknas lärare där det är långt till närmaste lärosäte, säger Monica Sonde.

Hon fortsätter:

– Se till att inte utbildningen är på andra sidan landet, utan att den faktiskt kommer närmare. Det är en väldigt avgörande faktor. Sen kan man ju lösa det på olika sätt med lokala campus, till exempel.  

Ny utbildningsnivå

Monica Sonde tycker också att kommunerna kan göra mer. För få söker yrkesprogram i dag, något hon tror kan förbättras om kommuner blir bättre på att informera om alternativen.   

– Jag tror att man har för dålig koll på karriärvägar. Om man börjar som undersköterska till exempel, då kan man gå en YH-utbildning för att bli specialistundersjuksköterska, för att sen lättare bli sjuksköterska.  

Men det räcker inte där. Utan det måste till nya vägar in i arbetslivet, menar Sonde, som ser ett behov av nya utbildningsformer. 
 
– Man måste hitta fler utbildningsnivåer som kanske är någonstans mitt emellan grundskola och gymnasiet inom vuxenutbildningen. Vi behöver överbrygga de glapp som finns mellan sfi, grundläggande och gymnasial utbildning och yrkesvux på komvux.

– Förr fanns det tvååriga yrkesprogram på gymnasiet. Något i den stilen skulle man kunna tänka sig. mer av inom vuxenutbildningen. Man bör tänka ännu bredare än de yrkespaket som Skolverket har på plats inom vux. Mer av lärlingsutbildningar. Man ska ha ett öppet sinne för att hitta fler vägar in till arbete. 

 {{toplink}}

Beslutskedja: Fler vägar till arbetslivet

10/6
2022
13/6
2022
17/11
2023
9/1
2024
5/6
2024
5/6
2024
8/8
2024
4/11
2024

Forrige artikel Nytt FoU-program ska säkra hållbara arbetsplatser i kommunerna Nytt FoU-program ska säkra hållbara arbetsplatser i kommunerna Næste artikel Tesla stämmer Transportstyrelsen och Postnord Tesla stämmer Transportstyrelsen och Postnord
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.