SKR:s krav på regeringen: Budgetbesked före midsommar

Sveriges kommuner och regioner, SKR, räknar med miljardunderskott i landets kommuner och regioner. Nu ställer organisationen krav på regeringen att ge besked om kommande budget redan före midsommar.

På tisdagsmorgonen presenterade SKR sin ekonomiska vårrapport.

– Den är en exceptionellt tuff tid som vi nu presenterar rapporten. Förutsättningarna har förändrats oerhört fort. Vi har gått från att befinna oss i en högkonjunktur till en lågkonjunktur under ett års tid. Även om inflationen verkar ha nått sin topp lever den kvar länge i våra kommuner och regioner, säger ordförande Anders Henriksson (S).

SKR:s chefekonom Annika Wallenskog pekar på att de negativa ekonomiska förändringarna innebär ett bekymmersamt läge för många av landets kommuner och regioner.  

– Särskilt inflationen påverkar rejält. Var sjätte kommun, totalt 48 kommuner, har budgeterat underskott.

Men Wallenskog tror att fler kommuner än så kommer gå back. Över 80 procent av kommunerna har inte räknat upp sina ekonomiska ramar efter pris- och löneökningarna.

– Det gör att man går med underskott för att man måste genomföra besparingar, säger hon.

För regionerna är det ännu tuffare. 17 av 21 regioner har budgeterat med underskott.

– Det här gör att vi räknar med väldigt svaga resultat. Många regioner klarar inte av att hålla de budgeterade underskotten. Vi räknar med att regionerna kommer gå 14 miljarder minus. 

Kommunerna kommer ligga på 8 miljarder plus, tror SKR.

Fyra krav

För att komma över situationen kräver SKR både ökad långsiktighet och tydliga besked från staten för att kommuner och regioner ska kunna undvika kortsiktiga beslut, eller att man inte vidtar åtgärder i väntan på pengar från staten.

Nu riktar SKR fyra krav till regeringen. 

Det första är tydligare budgetbesked för 2024 och 2025, för att skapa långsiktighet för verksamheterna.

– Vi sitter i många kommuner och regioner och lägger budgetar innan sommaren, då behöver vi besked om budgeten 2024 och 2025 innan midsommar, säger Anders Henriksson. 

Det andra kravet är att värdesäkra statsbidragen, som urholkas eftersom de inte räknas upp med prisökningar och demografi, menar SKR.

– Bara i jämförelse med 2022 så pratar vi om 22 miljoner.  

Vidare vill SKR omvandla de riktade statsbidragen, som man menar är administrativt tunga och kortsiktiga, till generella. Generella bidrag skulle ge kommuner och regioner en större rådighet när de tvingas prioritera hårt i verksamheterna, anser organisationen.

Sista kravet är att regeringen inte ska komma med nya ambitionsökningar utan full finansiering. 

– Vi har sett över tid att man inte följer finansieringsprincipen. Att de ambitionsökningar som man beslutar om i riksdagen, att man också skickar med resurser till detta. Senaste exemplet är skyddat boende, som är underfinansierat, säger ordförande Anders Henriksson. 

{{toplink}}

Forrige artikel Byggnads varslar om strejk Byggnads varslar om strejk Næste artikel Tidigare minister vill tillbaka till Bryssel – LO:s kandidat till S-listan Tidigare minister vill tillbaka till Bryssel – LO:s kandidat till S-listan
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.