Småföretagarna: Slopa sjukkostnader för småföretagen
DEBATT. Regeringens krav att arbetsgivarna ska vara med och finansiera de anställdas sjukpenningkostnader är fel väg att gå för att få Sveriges småföretag att växa och stanna kvar i landet, skriver Leif Svensson och Maria Boborg-Trané från Småföretagarnas Riksförbund.
Redan i dag tar företagen ett stort ansvar för anställdas sjukdom genom att betala sjuklön under de två första sjukveckorna. Det drabbar de mindre företagen extra hårt. Småföretagarnas Riksförbund har under lång tid hävdat att sjuklöneansvaret måste slopas för företag med färre än tio anställda. I en stor undersökning, gjord bland Småföretagarnas medlemmar, säger de flesta att de då skulle våga anställa. Två av partierna i det rödgröna blocket, (mp) och (v) har varit tydliga med att de vill underlätta för småföretagen och ta bort båda sjuklöneveckorna, medan (s) har velat ta bort den andra sjuklöneveckan. Men det var när partierna var i opposition. När Sverige fick en rödgrön regering, hösten 2014, var förslagen som bortblåsta. Visserligen förbättrades högkostnadsskyddet. Men det är krångligt och ger inte pengar tillbaka förrän året därpå.
Utökat sjukansvar är en besvikelse
Eftersom småföretagen redan är hårt ansatta av sjuklöneansvaret, är regeringens förslag att skärpa ansvaret när anställda blir sjuka en besvikelse. Regeringens motivering, att småföretagen har få långtidssjukskrivna medarbetare och att förslaget inte nämnvärt kommer att drabba de mindre företagen är att ta lätt på saken. De mindre företagen är mycket sårbara när en anställd blir sjuk. Arbetsgivarna betalar inte bara sjuklön om sjukdomen/olycksfallet inträffar på jobbet. Allt som händer på fritiden, på fotbollsplanen eller i skidbacken, och som leder till sjukskrivning är arbetsgivarens ansvar.
Känner politiker till verkligheten?
En tanke som slår oss i förbundet, som dagligen jobbar med småföretagarfrågor, är om politikerna känner till hur de mindre företagens verklighet ser ut; hur Johanssons snickeri får svårt att leverera i tid när medarbetarna blir långtidssjukskrivna? Det räcker med att Kalle, en av tre anställda på Johanssons snickeri, blir långtidssjukskriven. Johansson ska betala sjuklön i två veckor, anställa en ersättare, sköta rehabiliteringen för Kalle, vilket bland annat kan innebära att hitta en annan arbetssyssla för honom i företaget. En näst intill omöjlig uppgift för den lilla snickerifirman. Efter tre månaders (90 dagars) sjukskrivning infaller den nya pålagan, att betala 25 procent av sjukpenningen och därmed ta över en del av Försäkringskassans ansvar. Hur många företag vågar anställa ny personal med tanke på det här scenariot? Och hur många vågar överhuvudtaget anställa någon med tidigare lång sjukdomshistorik?
Sluta lappa och laga
Det behöver bli enklare och mer lönsamt att driva företag i Sverige. Därför krävs långsiktiga och hållbara förändringar, inga tillfälliga bidrag till egenföretagare som anställer sin första medarbetare och ingen extra sjukpenningkostnad när anställda blir långtidssjukskrivna. I stället för att lappa och laga borde regeringen sy ihop ett heltäckande småföretagarpaket så att företagen vågar anställa, växa och verka i Sverige.
Saco: Almedalen har spelat ut sin roll
Akademikerförbundet SSR: "Sluta gnäll och börja prata"
