Nu inleds KU-utfrågningarna: Alla granskningar och tider

Statsminister Ulf Kristersson, tre ministrar och två tidigare S-statsråd kallas in till konstitutionsutskottet. Bland annat pressas ministrarna på frågor om för korta remisstider och bristfällig kommunikation.

I morgon, torsdag, inleder konstitutionsutskottet sina utfrågningar av ministrarna och det är inte bara företrädare från den sittande regeringen som får sätta sig i den heta stolen.

Två tidigare socialdemokratiska ministrar ska nämligen också svara på utskottets frågor.

Elprisuttalanden granskas

Khashayar Farmanbar (S) har efter valet valts till ny ordförande för Socialdemokraterna i Nacka.

På torsdag kallas den tidigare energi- och digitaliseringsministern in till KU för ett kortare återbesök i riksdagen. Där får han svara på frågor om tre granskningsärenden, som alla handlar om hur Farmanbar har uttalat sig om de ökade elpriserna.

I Aktuellt i somras sa han att Sverige enbart betalar en fjärdedel jämfört med fransmännen. Men hans jämförelse stöds inte av fakta, enligt KD.

”Att som energiminister påstå felaktigheter i en för Sverige otroligt viktig fråga är allvarligt, att dessutom göra det i ett nyhetsinslag anser vi kristdemokrater är ytterst olämpligt och felaktigt”, skriver Camilla Brodin (KD) i sin anmälan.

Radiointervju ledde till två anmälningar

Både M och SD har anmält ex-ministern för hans uttalanden i radioprogrammet Kaliber, som sändes i maj förra året.

I programmet fick Farmanbar en fråga om en rapport som han tidigare hade hänvisat till och som handlar om hur nedläggningen av Ringhals inte har påverkat elpriset. I slutändan visade det sig att han i stället hämtat uppgifterna från en debattartikel. SD:s Mattias Bäckström Johansson har därför valt att KU-anmäla Farmanbar.

Även Carl-Oskar Bohlin (M), numera minister för civilt försvar, reagerade på avsnittet. Farmanbars uttalande om att svenskarna kommer märka skillnad i elpriser inom två år efter att fler vindkraftverk till havs har byggts är gravt felaktigt, skriver han i anmälan.

Bristande riksdagsförankring

På torsdag får också infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) svara på utskottets frågor.

Det är Miljöpartiets Daniel Helldén som står bakom anmälan, som handlar om att Carlson inte har samrått med EU-nämnden och trafikutskottet angående strukna sträckor för stambanor i så kallade TEN-T-kartor.

Bristen på kommunikation är också temat för granskningsärendet mot Paulina Brandberg (L). Utfrågningen av henne sker den 25 april.

Det är Jonny Cato (C) som är kritisk till jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministerns samråd med arbetsmarknadsutskottet och EU-nämnden.

Efter att frågan kring EU:s strategi och åtgärder för plattformsarbete bereddes i arbetsmarknadsutskottet den 25 januari har utskottet inte fått ta del av några fler handlingar, skriver Cato.

Ann Linde ställs mot väggen

Tidigare riksdagsledamoten Caroline Nordengrip (SD) var missnöjd efter dåvarande utrikesministern Ann Lindes (S) uttalande i SVT:s Agenda i februari.

– Vi kan inte helt plötsligt säga så här att bara för att det nu är en konflikt så ska vi ändra våra vapenexportregler, sa Linde i programmet, elva dagar före Rysslands storskaliga invasion av Ukraina.

”Detta är inte överensstämmande med det svenska regelverket för exportkontroll av krigsmateriel”, skriver Nordengrip i sin KU-anmälan.

Ann Linde får bemöta kritiken i utskottet den 27 april.

Remissinstanser fick för kort tid

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) ska samma dag svara på frågor om sekretessen kring elstödet

Elisabeth Thand Ringqvist (C) är kritisk till den korta tiden som remissinstanserna hade på sig att komma med deras syn på de två promemorior som propositionen bygger på.

”Remisstiden var således en vecka respektive en halv dag och många remissinstanser har meddelat att de inte haft möjlighet att svara på remissen på grund av den korta svarstiden.”

”Särskilt relevant i detta fall är att förslagen i promemoriorna, trots att de är väldigt kortfattade och översiktliga, avser komplicerad lagstiftning och gäller undantag från en för vårt demokratiska statsskick grundläggande princip; den om allmänna handlingars offentlighet”.

”Borde inte minst gälla en statsminister”

Sist ut att sätta sig i heta stolen blir statsminister Ulf Kristersson (M). Den 28 april ska han svara på frågor om två granskningsärenden.

Socialdemokraternas Fredrik Olovsson KU-anmälde statsministern efter riksdagens debatt om EU-politiken i november.

Kristerssons uttalande om att Socialdemokraterna ”i total hållningslöshet” lade ner svensk kärnkraft stämmer inte, menar Olovsson.

”KU har tidigare framhållit betydelsen av att statsråds uttalanden ger en så fullständig bild som möjligt av relevanta omständigheter samt att en självklar utgångspunkt är att statsråds uttalanden ska vara korrekta. Detta borde inte minst gälla för landets statsminister, varför uttalandet bör granskas.”

Tillsättningen av Landerholm granskas

Peter Hultqvist (S) vill att utskottet ska granska tillsättandet av den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm.

Eftersom rollen som säkerhetsrådgivare är opolitisk kan statsministerns och Landerholms vänskap vara ett problem, menar S-politikern.

”Bara misstankar om att personer rekryteras på andra grunder än förtjänst och skicklighet kan vara förtroendeskadliga”, skriver den tidigare försvarsministern.

Konstitutionsutskottets utfrågningar är öppna för allmänheten och media och hålls i Skandiasalen. Utfrågningen av statsminister Ulf Kristersson den 28 april hålls i förstakammarsalen. Riksdagen sänder utfrågningarna på sin hemsida.

Forrige artikel S: Regeringen begår tjänstefel om Äldreomsorgslyftet S: Regeringen begår tjänstefel om Äldreomsorgslyftet Næste artikel Efter märket – Gd ser ingen risk för att lönerna eldar på inflationen Efter märket – Gd ser ingen risk för att lönerna eldar på inflationen
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.