Statskontoret: Syftet med intensivåret har inte uppnåtts

Sedan den 15 april 2021 har deltagare i etableringsprogrammet också kunnat delta i det så kallade intensivåret.

Ambitionen med det senare var att deltagarna skulle komma i arbete inom ett år. Av Statskontorets utvärdering framgår att en fjärdedel av dem har fått arbete vid årets slut, och ett halvår senare är siffran 40 procent.

Finns ljuspunkter

Samtidigt konstaterar myndigheten att ungefär dubbelt så många kommer i arbete jämfört med övriga deltagare i etableringsprogrammet. De kan däremot inte avgöra om det beror på insatserna eller på att de personer som deltar är mer motiverade och kvalificerade.

– Men när vi jämför så ser vi att deltagarna i intensivåret har högre utbildningsnivå och bättre språkfärdigheter. Så vi har även jämfört utfallet för intensivåret med övriga deltagare i etableringsprogrammet som ligger på samma nivå, och även då ser vi ett bättre resultat för intensivåret, säger Nadja Bogestam till Altinget.

Urval kan ha påverkat

Det faktum att intensivårets deltagare har fått mer praktik skulle kunna ha bidragit till att man har lyckats bättre. Men det kan också bero på urvalet av deltagare. För att delta ska man ha motivation till att slutföra det inom ett år och delta på heltid.

– Så där finns en selektion som kan ha påverkat. Även arbetssättet inom intensivåret, med mer handläggarstöd, motiverande samtal och arbetsmetoden ”matchning från dag ett” kan ha påverkat intensivårets bättre resultat. Men då vi inte har genomfört någon effektstudie är det svårt att slå fast vad som varit mest betydelsefullt för intensivårets bättre utfall, säger Nadja Bogestam.  

Den undersökta perioden är i huvudsak under covidpandemin. Är inte risken att ni dömer ut något som det kanske är för tidigt att utvärdera?

– Så är det, man skulle vilja följa upp på längre tid och med en kontrollgrupp. Men när vi jämför med etableringsprogrammet så har de haft samma förutsättningar under den här tiden. Och resultatet för deltagarna i etableringsprogrammet ligger i linje med tidigare års utfall, säger Nadja Bogestam.

Intensivåret infördes då Eva Nordmark (S) var arbetsmarknadsminister. Det var en del av Januariöverenskommelsens 73 punkter. Centerpartiet hade presenterat liknande förslag vid Almedalen 2018.

Känner igen sig

Therese Lindström är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

– Vi känner igen oss i både de slutsatser som Statskontoret drar och de rekommendationer de ger, säger hon till Altinget.

I utvärderingen skriver Statskontoret att AF:s uppföljning har haft brister.

– Intensivåret är en insats för ett begränsat antal personer och vi har inte haft möjlighet att prioritera att utveckla de nya IT-stöd som krävs för uppföljning, säger Therese Lindström.

Vad är det du menar att ni skulle behöva utveckla?

– Vi skulle behöva analysera varför några av deltagarna inte stannar så länge. Det behöver inte vara negativt, de kanske ha fått arbete.

Påbörjat åtgärder

När det gäller rekommendationerna så har redan AF identifierat samma behov. Som när det gäller mer praktik och fler kedjor av insatser.

– Där har vi ett uppdrag till myndigheten även i övrigt, att jobba för fler arbetsplatsnära insatser, så det arbetet är igång. Samma sak med kedjor av insatser, det har konstaterats att det är gynnsamt och även här har myndigheten ett pågående arbete.

Det är visserligen en rekommendation till regeringen, men Statskontoret säger att man borde kunna rekrytera bredare?

– Det är ett begränsat antal som kan ta del av intensivåret så som det är utformat nu. Så vi är inte frågande inför att till exempel deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin också skulle kunna ingå. Även där deltar många utrikes födda, säger Therese Lindström.

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) svarar skriftligt på Altingets frågor.

”Vi har stora integrationsutmaningar på arbetsmarknaden, inte minst vad gäller långtidsarbetslösheten, där utomeuropeiskt födda kvinnor är den största gruppen sedan 2018. Regeringen tror att det krävs mer krav för att få ut människor i jobb.”

Statskontoret föreslår för regeringen att man breddar målgruppen. Finns det några sådana planer?

”I slutet av maj kommer utredningen om utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering redovisa sina slutsatser för regeringen. Det har ingått i uppdragt att föreslå om målgruppen för etableringsprogrammet bör utvidgas och omfatta fler personer, samt hur etableringsprogrammet kan göras mer flexibelt för de nyanlända som står långt från arbetsmarknaden.” 

”Införandet av intensivåret inom etableringsprogrammet syftade till en sådan flexibilitet för dem som har förutsättningar att snabbt komma i arbete eller utbildning. Utredningen ska se över om motsvarande flexibilitet kan behövas för individer som står långt från arbetsmarknaden. Eftersom frågorna utredningen tar sig an anknyter till syftet med intensivåret och vissa av Statskontorets rekommendationer inväntar regeringen utredningen. Regeringen kommer återkomma kring hur fler kan nås av etableringsåtgärder och hur vi kan skärpa kraven på dem som går i etablering så att fler kommer ut i jobb.”

anders@altinget.se