"Stöden är anpassade för en arbetsmarknad som inte längre finns"

DEBATT. Att lämna personer med funktionsnedsättning utanför riskerar att cementera den redan höga arbetslösheten i gruppen, skriver Malin Ekman Aldén och Elisabeth Wallenius.

Malin Ekman Aldén
Generaldirektör, Myndigheten för delaktighet
Elisabeth Wallenius
Ordförande, Funktionsrätt Sverige

 

Senast den 1 november i år ska Arbetsförmedlingen beskriva för regeringen hur det ska gå till när stora delar av verksamheten flyttas över till andra utförare.

I uppdraget har det beskrivits att personer med funktionsnedsättning inte kommer att påverkas. Detta trots att gruppen utgör drygt en fjärdedel av de inskrivna på Arbetsförmedlingen.

Förbättra chanserna

Vi är övertygade om att gruppen tvärtom kommer att påverkas i mycket hög utsträckning. Arbetsförmedlingens omorganisation borde i stället ses som ett tillfälle att förbättra chanserna till jobb och egen försörjning för personer med funktionsnedsättning.

Träffsäkerheten brister

Trots att arbetslösheten generellt har sjunkit de senaste åren ligger gruppen personer med funktionsnedsättning kvar på en hög nivå – en nivå som i decennier endast marginellt påverkats av konjunkturen.

Det finns en mängd olika arbetsmarknadsstöd i dag, men träffsäkerheten brister och stöden är anpassade för en arbetsmarknad som inte längre finns.

Målet med stödet till arbetssökande med funktionsnedsättning är inte heller tydligt utan handlar snarare om sysselsättning än om arbete som bidrar till egen försörjning.

Minska utsattheten

I Sverige lever i dag många personer med funktionsnedsättning i ekonomisk utsatthet. En hög andel av dessa och särskilt kvinnor är långtidsarbetslösa.

Att öka möjligheten för fler att helt eller delvis bidra till sin egen försörjning är en grundläggande förutsättning för att minska utsatthet och för att bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Framgång med matchning

Ett av målen med Arbetsförmedlingens reform är att förbättra matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande. Det är bra. Vi vet också att matchning ser helt olika ut och tar olika lång tid.

Forskning visar att specialiserad kunskap hos den som ger stöd är central för att nå framgång med matchning bland de grupper av arbetssökande som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Grundsten för att skapa jobb

Vad behöver då göras för att öka möjligheten till jämlika levnadsförhållanden och egen försörjning för personer med funktionsnedsättning?

De stöd som finns i dag behöver analyseras och anpassas till dagens förutsättningar. Stöden behöver vara flexibla och långsiktiga så att fler arbetsgivare vågar ta steget att anställa.

För att uppnå detta behöver stöden utgå från såväl arbetsgivarnas som de arbetssökandes individuella förutsättningar. Det är en grundsten för att skapa jobb.

Behövs politiska signaler

Hur kan exempelvis personer med funktionsnedsättning få möjligheten till tillfälliga arbeten och projektanställningar och hur kan man öka möjligheten för egenföretagare i gruppen eller skapa andra moderna anställningsformer?

Hur säkerställer vi att arbetsmarknadsstöden på ett smidigt sätt samspelar med andra stödbehov för personer med funktionsnedsättning?

I praktiken har Arbetsförmedlingens reform redan inletts. Därför behövs tydliga politiska signaler och ett systematiskt arbete för att inte förlora denna möjlighet.

Forrige artikel V: Sluta blockera frågan om kortare arbetstid V: Sluta blockera frågan om kortare arbetstid Næste artikel "Kompetensbristen inom sjöfarten kan få effekter på hela samhällsekonomin"
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.