Svenska EP-ledamöters inflytande minskar – några sticker ut

Enligt analysföretaget EU Matrix årliga mätning blir de svenska ledamöternas inflytande allt mindre – i år tar sig ingen av de svenska EU-parlamentarikerna in på listan över de 100 mest inflytelserika. Däremot är fem parlamentariker bland de 20 som har haft störst inflytande inom specifika sakpolitiska områden.

Analysföretaget EU Matrix listar varje år de EU-parlamentariker som har haft mest inflytande i parlamentet. Rankningen baseras bland annat på vilken roll man har i lagstiftningsprocesser, vilka utskottsposter man har och hur ofta man deltar i omröstningar.

Förra året var två svenska EU-parlamentariker med på listan över de 100 mest inflytelserika parlamentsledamöterna (av 705 ledamöter totalt) – Alice Bah Kuhnke (MP) på plats 38 och Tomas Tobé (M) på plats 89. I år lyckas ingen svensk EU-parlamentariker ta sig in på topplistan.

”De svenska parlamentarikers prestationer i Europaparlamentet är under genomsnittet, även om det är signifikanta skillnader mellan olika politikområden”, skriver EU Matrix i sin analys.

På topplistan finns däremot både finska och danska EU-parlamentariker, trots att de båda länderna har färre parlamentariker än Sverige.

Sakpolitiskt genomslag

Enskilda svenska parlamentariker lyckas, trots det minskade totala inflytandet, att få inflytande inom sina politikområden. Fem svenska EU-parlamentariker placerar sig bland de 20 ledamöter som har haft mest inflytande inom ett specifika sakpolitiska områden.

Evin Incir (S) och Alice Bah Kuhnke (MP) är bland de 20 ledamöter som har haft mest inflytande inom det socialpolitiska området. Heléne Fritzon (S) är en av de 20 ledamöter som har haft störst inflytande över hälsopolitik. Moderaten Jessica Polfjärd är en av de 20 mest inflytelserika inom jordbruks-, fiske- och miljöpolitik och partikamraten Tomas Tobé placerar sig i topp 20 inom det utrikespolitiska området.

Forrige artikel De höjde medlemsavgiften till a-kassan 2023 – och de sänkte Næste artikel Sysselsättningskommissionär utmanar von der Leyen
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.