Tolv regioner säger nej till informationsplikt

En majoritet av landets regioner har tagit ställning mot informationsplikten redan innan direktiven presenterats. Det visar Altingets kartläggning. 

I förra veckan sällade sig Region Gotland till de regioner som tar aktiv ställning mot ett krav på informationsplikt för offentliganställd vårdpersonal. Därmed har 12 av 21 regioner protesterat genom uttalanden eller skrivelser till regeringen.

I ytterligare tre regioner finns det initiativärenden eller motioner om att den politiska ledningen ska ta ställning emot punkten i Tidöavtalet, trots att utredaren ännu inte har fått några tilläggsdirektiv.

– Det här är en så pass grundläggande fråga. Med en angiverilagstiftning finns det en stark risk för att människor inte söker vård, säger Patrik Liljeglöd (V), oppositionsråd i Region Dalarna till Altinget.

Hans initiativärende ska behandlas av regionstyrelsen i mitten av september.

Kommuner säger nej

Även flera kommuner har protesterat mot att offentliganställda skulle kunna bli tvungna att informera polis och migrationsverk när det kommer i kontakt med människor som inte har rätt att vistas i Sverige.

– Personal inom kommunal sektor ska inte tvingas ha anmälningsplikt för personer som kan misstänkas vistas i Sverige utan tillstånd. En angiverilag riskerar att försvåra kärnuppdraget hos kommunanställda, vars arbete bygger på tillitsskapande och förtroendefulla relationer. Människor måste våga söka vård, låta sina barn gå i skolan och ta stöd av socialtjänsten, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande i Region Uppsala i ett pressmeddelande. 

Artikeln fortsätter under grafiken.

Altingets kartläggning visar också att vilken politisk konstellation som styr regionen inte är avgörande för ställningstagandet. Region Skåne, vars styre är en kopia av regeringsunderlaget var tidigt ute med sitt ställningstagande, som alla partier utom Sverigedemokraterna ställde sig bakom. På Gotland, som styrs av Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans, skrev samtliga partier under. 

Inget förslag

I Region Västernorrland röstades ett initiativärende ner i regionstyrelsen i juni och i Uppsala, Kronoberg, Halland, Östergötland och Sörmland avvaktar regionpolitikerna. 

– Frågan var uppe i en interpellationsdebatt i våras, men det finns inget förslag från regeringen att ta ställning till. Vi avvaktar utredningen, säger Marie Morell (M), regionstyrelsens ordförande i Östergötland till Altinget.

Sedan tidigare har en lång rad fackförbund och sjukvårdsdelegationen hos Sveriges Kommuner och Regioner uppmanat regeringen att inte gå vidare med förslaget.

– Vi vill att hälso- och sjukvårdspersonal undantas från anmälningsplikten. Det kommer vara vår ståndpunkt, sade delegationens ordförande Rachel De Basso (S) till Altinget före sommaren.

{{toplink}}

 

Beslutskedja: Åtgärder för att stärka återvändande­verksamheten

30/6
2022
6/2
2023
13/3
2023
1/5
2023
9/5
2023
16/6
2023
27/6
2023
9/8
2023
15/8
2023
29/8
2023
30/8
2023
31/8
2023
5/9
2023
6/9
2023
11/9
2023
27/9
2023
30/10
2023
1/11
2023
10/1
2024
21/5
2024
28/5
2024
30/5
2024
13/6
2024
14/6
2024
12/8
2024
10/9
2024
29/11
2024
29/11
2024
29/11
2024

Forrige artikel Stjernfeldt Jammeh (S): Kommunsverige står inför stora neddragningar Stjernfeldt Jammeh (S): Kommunsverige står inför stora neddragningar Næste artikel Mindhammar räds inte gd-bytet från AF till Migrationsverket Mindhammar räds inte gd-bytet från AF till Migrationsverket
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.