Trots förstärkningar på miljödepartementet – fortsatt hög arbetsbörda

Med snart mindre än ett år kvar av politisk verkstad på departementen innan valet är det mycket politik som ska hinna levereras. Exempelvis har ett antal tunga utredningar under januariavtalet just landat på miljödepartementets bord, samtidigt som både punkterna klimathandlingsplan och andra initiativ ska infrias.

Men trots att vissa avdelningar på miljödepartementet har fått förstärkning, efter att Arbetsmiljöverket givit tummen upp till de insatser som gjorts för att förbättra förhållandena på arbetsplatsen, är fortsatt en av de avgörande punkterna i den tidigare kritiken kvar.

– Vi har fortfarande för mycket att göra relativt antal huvuden vi har att tillgå, säger skyddsombudet Annika Löfgren till Altinget.

Hon fortsätter:
– Men en stor skillnad relativt tidigare är att det systematiska arbetsmiljöarbetet lett fram till förändringen att det är mer högt i tak. Det upplevs mycket lättare att gå till arbetsgivaren och säga till om man har för mycket att göra, fortsätter Annika Löfgren.

Som en konsekvens av att de många ärendena ska, enligt flera uppgifter till Altinget, vissa utredningar ha tagit längre tid än planerat att skickas vidare i beslutsprocessen. Bland ärendena på departementets bord som ska skickas ut återfinns nu exempelvis försenade propositionen om hållbara vattentjänster och klimaträttsutredningen, som väntar på att åka ut på remiss.

Departementets Saco-ordförande Mikael Löfroth menar att konsekvensen också blir att handläggarna ofta inte hinner fördjupa sig i sakförhållandena.

– De flesta av oss handläggare – på vår enhet i alla fall, och säkert på många andra enheter också på departementet – hinner bara beta av en akut fråga innan man får kasta sig över nästa akuta fråga och så vidare, säger han.

Var det inte just detta behövde åtgärdas?
– Generellt har det blivit bättre och det är jättebra. För tre år sedan var det stor risk att flera personer var på väg in i väggen. Men i dag är det inte så, säger Mikael Löfroth och fortsätter:

– Men det pågår samtidigt en diskussion om att få balans mellan arbetsbördan och personalresurser. Så enkelt är det. Det är ju så här att för att klara av att leva på den här planeten på lång sikt så måste miljö- och klimatfrågorna hanteras seriöst. Det finns ingen tveksamhet. Planeten klarar inte det här längre. Det innebär att vi måste jobba mycket med de här frågorna under en lång tid och då måste det finnas personal som hinner hantera dem. 

Arbetsgivaren håller med – till viss del

Departementets expeditionschef Egon Abresparr och administrativa chefen Tobias Steen håller med om beskrivningen av situationen. Men de var inte medvetna om att situationen skulle ha inneburit att tjänstemännen inte hinner sätta sig in i sakförhållandena ordentligt.
– Den bilden delar jag inte. Men det låter ju inte bra. Detta behöver vi undersöka närmare, säger Egon Abresparr och trycker på att det är centralt att vara tydlig med vad som är "ett tillräckligt bra" underlag för beslut.

Hur ser ni på risken att politiska initiativ inte hinner genomföras på grund av att personalresurserna saknas?
– Det kommer alltid att förekomma risker i dessa sammanhang och hur vi än vrider och vänder på det så har vi ju hittills levererat. Men det har ju haft sina konsekvenser i form av övertidsarbete exempelvis. Nu försöker vi hantera den här situationen på ett bättre sätt. Det vi har gjort efter arbetsmiljöärendet gör att vi är bättre på att systematisk följa upp det här, säger Egon Abresparr till Altinget och fortsätter: 

– Men det är jättesvårt att leverera på alla de politiska förväntningarna om när förslag ska läggas fram och liknande. Då blir det ofta så att vi får gå tillbaka och diskutera vilka prioriteringar som behöver göras. Nu upplever jag dock att det är lättare att göra aktiva val kring vilka dessa ska vara.

Post-coronaavstämning krävs

Tobias Steen påpekar att det är svårt att rättvist bedöma läget, i och med att coronapandemin förändrat arbetsvillkoren. Detta är något som också Mikael Löfroth håller med om.
– I en post-corona situation måste vi se över hur vi arbetar. Det rör både hemarbete, arbetseffektiviteten och arbetsmiljöaspekterna. Vi får se i höst då vi förhoppningsvis har blivit mer normalt, säger Löfroth, som till vardags arbetar med bland annat våtmarksfrågor.

Han fortsätter:
– Sedan händer det stora saker framöver. Det är val nästa år, det är Stockholm +50, och vi har ett EU-ordförandeskap som väntar våren 2023, och det innebär ju inte att arbetet startar 1 januari 2023, utan minst ett år innan. Det är en lång förberedelseprocess för att kunna klara av ett ordförandeskap. Så vi har framför oss ett antal tunga händelser som vi måste förbereda oss inför.

”Matcha ambitionen med personalförstärkningar”

Annika Löfgren pekar samtidigt på en tendens att departementens arbetsbörda ständigt är överbelastad, men menar att det då är positivt att kulturen kring hur man talar om arbetsmiljön förbättras.
– Även om du skulle gå tillbaka tio år i tiden skulle de nog inte vara någon som säger att ”de ligger i fas” på departementet. Det är avgörande att sittande regering matchar sina politiska ambitioner under mandatperioden med erforderliga personella resurser.

På chefsnivå ser Tobias Steen dock utmaningar med att få gehör för ytterligare förstärkningar.
– Hos våra politiker på departementet har vi gehör, men det är en annan sak på hela Regeringskansliet, där resurserna är ansträngda på flera håll. Ställer du samma frågan till exempelvis social- eller justitiedepartementet, får du säkerligen samma svar där.

jacob@altinget.se