Trygghet på arbetsmarknaden handlar om att ha rätt kompetens – inte fast anställning

Den första oktober förra året trädde den så kallade Trygghetsöverenskommelsen i kraft. Överenskommelsen innebär ett epokskifte i synen på – och möjligheterna till – kompetensutveckling och vidareutbildning för dem som hunnit en bit in i arbetslivet. Avtalet ger chefer och medarbetare en unik möjlighet till kompetensutveckling genom utökad rätt till omställningsstudiestöd och kompetensstöd under arbetslivet.

Digitaliseringen ställer nya krav

På en alltmer rörlig arbetsmarknad, med ett starkt förändringstryck på grund av omställningen till en mer hållbar produktion, ligger tryggheten inte främst i en fast anställning eller lång anställningstid. Nu ligger tryggheten framför allt i den egna kompetensen. Därför behövs det möjligheter till omställning och kompetensutveckling för såväl chefer som medarbetare. Trygghetsöverenskommelsen är ett viktigt verktyg för att ge den enskilde möjlighet att kunna ta nästa jobb och möta behovet av ny kompetens. Den är också viktigt för att möta företagens behov av större flexibilitet för att snabbt kunna ställa om och vara konkurrenskraftiga.

I mitt arbete som förbundsordförande för Sveriges chefsorganisation Ledarna möter jag medlemmar som drivs av lust att leda, att utveckla organisationer och se sina medarbetare växa. Samtidigt vet vi genom de undersökningar vi gör att få chefer prioriterar sig själva med avseende på sin kompetensutveckling. Arbetsbelastningen är ofta hög så när ska det finnas tid för kompetensutveckling i redan fulltecknade arbetsscheman och almanackor? Men framtiden väntar inte. Digitaliseringen och den snabba teknologiska utvecklingen i kombination med den gröna omställningen ställer nya och högre krav på både medarbetare och chefer.

”Alarmerande”

I vår rapport Livslångt lärande för chefen – behöver chefen kompetensutveckling? har vi ställt frågor om kunskapen om Trygghetsöverenskommelsen till fler än 22 400 chefer. De har svarat på frågor om deras kunskap om överenskommelsen samt hur de uppfattar sina arbetsgivares inställning till anställdas kompetensutveckling. Resultaten visar att nästan fyra av tio chefer inte alls känner till vad överenskommelsen innehåller. Och endast var tionde chef har en ganska hög eller hög kännedom om innehållet. Det är alarmerande.

Många gånger är det chefers kompetens och förutsättningar som är avgörande för företag och organisationers utveckling. Chefer har en bred insikt om vilka behov de har av att uppdatera och vidga sina kunskaper för att möta de krav som den föränderliga arbetsmarknaden ställer. Nu behövs snabbt ett brett och anpassat kursutbud komma på plats för att möta de behov som finns på arbetsmarknaden för kompetensutveckling.

Vi ser främst tre områden som måste stärkas:

• Lärosäten, både högskolor och Komvux, behöver förbereda sig på en ökad efterfrågan från personer med längre yrkeserfarenhet. Fler kurser och utbildningar behöver tas fram och utvecklas för att ta emot det stora antal nya studenter som blir resultatet av omställningsstödet. Det är nu viktigt att det finns rätt utbildningar. Utbildningssverige behöver möta upp med en attraktiv utbildningskatalog som har stor flexibilitet i omfång och tidsåtgång.
• På arbetsplatserna behövs nya flexibla lösningar, som tas fram i samverkan, för att möta behoven av kompetensutveckling, exempelvis möjligheter att studera på halvtid.
• Till syvende och sist så har arbetsmarknadens parter, inte minst vi på Ledarna, en viktig uppgift framför oss, att verka för att dessa chanser till kompetensutveckling blir väl kända bland alla chefer och medarbetare på den svenska arbetsmarknaden.

Strukturomvandlingen väntar inte

Förändringstakten i företag och verksamheter saktar inte in, tvärtom. Våra chefsmedlemmar beskriver hur global konkurrens, teknikutveckling, digitalisering och klimatomställning driver på en snabb strukturomvandling av arbetsmarknaden. Trygghetsöverenskommelsen ger individer och företag möjlighet att agera för att skapa konkurrenskraft för en hållbar tillväxt. Nu behöver vi säkerställa att vi får ut det bästa av avtalet.

debatt@altinget.se