Ulvskog (S): Ett socialt Europa en unik möjlighet

DEBATT. För att återvinna människors förtroende måste EU börja ta hänsyn till sina invånares behov och inte bara se till marknadens krav, skriver EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S). Ett socialt Europa skulle stoppa den nedåtgående spiralen mot allt sämre villkor.

Av: Marita Ulvskog (S), Europaparlamentariker

Det går en våg av förändring över Europa. I Storbritannien sade väljarna härom veckan nej till ytterligare åtstramning och ett hårt Brexit som sätter jobben på spel. Och i Frankrike skördar den nyvalde presidenten Emmanuel Macron seger på seger.

Budskapet är tydligt, det är nog nu. Nog med nedskärningar och en politik som sätter företagens och bankernas behov före invånarnas. Nog med ökande klyftor och åtstramningar som rycker undan grunden för människors välfärd.

EU har ett demokratiproblem

Det gäller hela Europa och inte minst det gemensamma EU-projektet. EU har idag ett allvarligt demokratiproblem. Få känner sig representerade av EU:s institutioner och i flera länder finns en misstro mot EU som sådant.

Vinnarna är de främlingsfientliga populisterna och inte minst Ryssland, som vill underminera det europeiska samarbetet.

Välkommet fokus på sociala frågor

För att återvinna människors förtroende måste EU börja ta hänsyn till sina invånares behov och inte bara se till marknadens krav. Därför välkomnar vi socialdemokrater EU-kommissionens initiativ tidigare i vår att lyfta upp de sociala frågorna på dagordningen.

Här har EU en unik möjlighet att fatta ett historiskt beslut som gagnar unionens samtliga 508 miljoner medborgare. Det handlar om att skapa ett socialt Europa, ett Europa som garanterar alla en anständig levnadsnivå och där ingen ska kunna konkurrera med usla löner och en arbetsmiljö som sätter människors liv och hälsa på spel.

"Lika lön för lika arbete"

För mig är lika lön för lika arbete, schyssta anställningsvillkor och en grundläggande social trygghet något som varje hygglig människa borde sträva efter.

Självklart ska en svensk som åker till Tyskland ha samma lön och villkor som sina tyska kolleger som utför samma jobb. Och självklart ska den som kommer till Sverige för att arbeta ha samma villkor som gäller för övriga på svensk arbetsmarknad.

Annars får vi räkna med att se ännu fler chaufförer som tvingas laga sin kvällsmat på spritköket vid vägkanten, fler byggnadsarbetare som sover i de halvfärdiga hus de bygger och ännu fler restauranganställda som jobbar tredubbla skift, utan att få ihop till en lön det går att leva på.

Gemensamma spelregler på den gemensamma markanaden

Jag har mycket stor förståelse för de länder som vill konkurrera med låga löner för att utveckla sina ekonomier. Det är självklart att de vill hinna ikapp Sverige, Tyskland och Holland och ge sina medborgare ett bättre liv.

Men en gemensam marknad kräver gemensamma spelregler. Det är inte bara en fråga om rättvisa, ytterst handlar det om att göra den politik vi har gemensam mer ansvarsfull. I ett bra samhälle tar vi ansvar för varandra, hjälper varandra och håller upp dörren för den som kommer efter.

Stoppa den nedåtgående spiralen

Tvärtemot den nidbild som kritikerna på högerkanten gärna målar upp, handlar det inte om att ta ifrån medlemsstaterna deras beslutanderätt. Syftet är att stoppa den nedåtgående spiralen mot allt sämre villkor och den växande populism vi sett följa i nedskärningarnas spår.

Att tryggheten ska finnas är vårt gemensamma ansvar, hur den ska utformas blir en fråga för varje land att självt avgöra. För Sveriges del betyder det att svenska kollektivavtal ska gälla och att den svenska välfärdsmodellen ska bestå.

Forrige artikel Svenskt Näringsliv: Regeringen spelar högt med den svenska modellen som insats Svenskt Näringsliv: Regeringen spelar högt med den svenska modellen som insats Næste artikel Debatt: Stoppa felutbildningen på universiteten Debatt: Stoppa felutbildningen på universiteten
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.