Ygeman backar: Drar tillbaka elnätsförslag

Under morgondagen planerar energiminister Anders Ygeman (S) att fatta beslut om att dra tillbaka propositionen som skulle sätta ramarna för hur elnätsbolagen skulle kunna nyttja ett tidigare outnyttjat investeringsutrymme som de byggde upp under åren 2012-2015.

Totalt handlar det om 28 miljarder kronor, som om allt skulle nyttjas, skulle kunna läggas på elnätskonsumenterna. Frågan är dock vilka ramar elnätsföretagen ska ha runt sig. Oppositionen har flera invändningar till det förslag som regeringen tidigare la fram. 

– Jag ska inleda en dialog med riksdagspartierna direkt kring detta, och vill inte avgöra något på förhand. Det viktiga är att de går utöver lagkraven som ställs nu, säger Anders Ygeman till Altinget. 

Varför har ni landat i det här beslutet? 
 – För det första måste jag säga att partierna i riksdagen uttalar att det finns stöd för huvuddragen i regeringens proposition. Det är också riksdagen som har begärt att regeringen ska lägga en sån här proposition. Men det finns också mindre saker som man vill ändra på och man säger sig samtidigt sakna kapacitet att göra de ändringarna i riksdagen. Då, för att det så snabbt som möjligt ska kunna komma fram med ett förslag som riksdagen accepterar, så väljer vi att dra tillbaka propositionen och lägga ett nytt förslag som vi förhoppningsvis kan få riksdagens stöd för. 

Vilka är de “mindre saker” som du tycker är viktigast att lösa ut? 
– Det handlar om de saker som riksdagen fört fram. Det handlar om att man vill ha tydligare krav på företagen att det faktiskt blir investeringar. Vi har uppfattat det som att det är den viktigaste synpunkten. Och också att man vill ha uppföljning och utvärdering. 

Delar av oppositionen trycker även på annat. Exempelvis betonar V i sin följdmotion att konsumenterna inte ska drabbas. Med tanke på att din företrädare Ibrahim Baylans (S) resonerade i liknande banor, hur viktigt är det att konsumenterna inte får högre elnätsavgifter? 
– Det är helt avgörande. Vi har ju lagt fram förslag som gör att vi för första gången har sjunkande elnätspriser, säger Anders Ygeman och fortsätter: 
– Det här är en engångsfråga, som aldrig mer kommer tillbaka. Utan vad vi vill är att vi ska fortsätta det här trendbrottet som vi gjort när vi har fått sänkta priser för elkonsumenterna och höjda investeringar. Det är hela grunden för det här initiativet. 

Hur har de uppgifter som framkommit i DN:s granskning påverkat det här ärendet? 
– DN har ju gjort en felaktig grundbedömning här. De har inte utgått ifrån att domstolen en gång har givit de här företagen rätt till de här intäktsramarna, och därmed att det finns en stor chans att domstolen återigen kommer att ge dem rätt till de här intäktsramarna. Och att det här rör sig om en engångssak. Har man inte förstått den grunden, så förstår jag att det verkar märkligt för människor. Men vi måste utgå från den verklighet vi har. Jag tror absolut att DN:s uppmärksamhet kring det här har påverkat riksdagens partier, säger Anders Ygeman och fortsätter: 

– Men samtidigt säger riksdagens partier att de är för att man ska kunna använda de här intäktsramarna i framtiden. Då får jag lita på att det de säger stämmer, och att det går att komma framåt i den här frågan. Skulle det visa sig att riksdagens partier återigen skulle ändra sig, då blir det ingen proposition. Då får frågan avgöras i domstol. Men jag ska vara tydlig med att säga att alla riksdagspartier jag har pratat med säger att de är för att göra de här förändringarna och att de vill vara med att bidra till det. Men att de har olika punkter där de vill justera initiativet. 

Hur ser du på kritiken från bland annat utskottsordföranden Lars Hjälmered (M) om att förankringen av det här förslaget i riksdagen har varit bristfällig? 
– Moderaterna har haft full information under hela tiden som den här processen har pågått. De har också hela tiden sagt sig vilja stödja propositionen. De har inte fått ta del av propositionen i detalj i förväg men de har krävt den här propositionen i riksdagen genom ett tillkännagivande. De har fått information under gången, både av oss och av företagen. Det finns ingen information som M inte haft i den här frågan. 

Du köper inte deras kritik om en dålig förankring? 
– Nej. 

Kommer elnätsföretagen att följa sin del av överenskommelsen? 
– Det får du fråga elnätsbolagen om.  

Men du har inte fått några signaler om något annat? 
– Nej, men jag tror så här. Har vi en bra dialog med riksdagens partier och gör justeringar i förslaget, så har jag tolkat det som att företagen är beredda att göra sin del. Skulle det vara så att vi inte kommer överens med riksdagspartierna, jag då får man fråga bolagen vad deras konsekvens blir. Men jag har svårt att se att de skulle stå bakom allt de har sagt i sin del av det gemensamma initiativet om riksdagspartierna inte håller sin del. 

Det talas ju även om att det skulle behövas ett lite större omtag än den här propositionen. Är det aktuellt också i det här sammanhanget? 
– Självklart. Vi har aviserat det här i propositionen och i budgetpropositionen. Vi har bjudit in alla riksdagens partier till en sån dialog och vi ska också bjuda in elnätsföretagen och kundföreträdarna i en sån dialog. För kundintressena har ju varit historiskt sett svagt företrädda i de här prisdiskussionerna. Därför måste kunderna få en starkare roll i dialogerna. 

Med tanke på de stora vinsterna som har lyfts fram hos de här elnätsbolagen, är det aktuellt att styra vinstuttaget ytterligare framöver? 
– Det beror ju på hur elnätsregleringen ser ut. Det här är en monopolverksamhet och det är därför vi har en reglering av vilka intäktsramar som man har. Där har bland annat Moderaterna och flera andra partier lyft fram att vi har för strama intäktsregleringar, och vill öka intäktsramarna. Det svåra är att kombinera en rimlig prisutveckling för konsumenterna och ökade elnätsinvesteringar. Historiskt sett har vi haft väldigt ”stabila”, om man ska säga något snällt, raka kurvor för investeringar. Det har inte skett några ökningar på investeringar, samtidigt som vinsterna i företagen har ökat kraftigt. Så kan vi inte ha det framgent. Vi måste ha rimliga avgifter, och stigande investeringar. Det är grunden för att vi har gjort de här förändringarna i elnätsregleringen, och vi vill gärna ta den diskussionen vidare med kunder, elnätsföretag och riksdagen. 

När kan det komma skarpa förslag på området? 
– Vi har en tidsplan för hur dialogen ska gå till. Men där är vi inte framme så att säga att vi när vi ska ha en proposition på bordet. Den nuvarande regleringen, med de skärpningar vi har gjort, ligger i botten för de diskussionerna. 
 
Rättelse: I den ursprungliga versionen av artikeln stod det felaktigt att ”elnätsbolagen skulle kunna nyttja det outnyttjade intäktsöverskott”. Uppgiften har korrigerats.