Hittills har det varit svårt att beräkna kostnader och effekter när kommuner vill göra förebyggande insatser för barns och ungdomars psykiska hälsa. Inte längre. ”Vårt beräkningsverktyg hjälper kommunerna att ta beslut om investeringar för evidensbaserade insatser”, säger Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid Uppsala Universitet.
Dagens ungdom är lata, dricker för mycket och är beroende av sina mobiltelefoner. ”Inget kunde vara mer fel”, skriver Christian Hjortkjaer i sin bok Otillräcklig, och menar att det är känslan av att inte vara bra nog som skapar psykisk ohälsa hos de unga.
Det finns en klar koppling mellan psykisk ohälsa och munhälsa. Därför behöver aktörer inom tandvården, psykiatrin och primärvården hitta nya sätt att samverka, skriver Jonas Bergström och Sofia Tranæus, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).