Svensk skepsis mot ny riktning för sociala frågor
Förra veckan antog EU:s ministrar, parlamentariker, kommissionärer och arbetsmarknadens parter en ny riktning för sociala frågor och sysselsättning på EU-nivå. Här är fyra saker du behöver veta om de nya planerna och varför Sverige inte skriver under.
Ett gemensamt uttalande från EU-institutionerna, fackföreningarna, det civila samhället och näringslivet om vad de anser bör finnas med på EU:s framtida sociala agenda och sysselsättningsagenda under de kommande fem åren. Detta efter ett två dagar långt möte mellan ministrar, parlamentariker, EU-kommissionärer och arbetsmarknadens parter i La Hulpe utanför Bryssel.
Det har resulterat i ett dokument om allt från digitalisering till klimatets påverkan på sociala förhållanden. Utgångspunkten är EU:s så kallade sociala pelare, som redan 2017 identifierade 20 grundläggande principer för vad européer ska kunna förvänta sig på det sociala området – främst från sina egna regeringar, men på vissa områden även från EU. Det är härifrån som EU-kommissionen bland annat hämtat inspiration till direktivet om minimilöner, som har mött stort motstånd i Sverige.
Sedan den sociala pelaren kom till 2017 har EU skakats av pandemi, krig, inflation, energikris och en allt mer osäker omvärld. Det har satt sina spår, även när det gäller sociala frågor och sysselsättning. Samtidigt har saker som artificiell intelligens och nya anställningsformer via digitala plattformar också förändrat spelplanen.