Svantesson: Måste få fart på tillväxten

Skattesänkningar, en höjd reduktionsplikt och miljarder till försvaret. På torsdagen presenterade finansminister Elisabeth Svantesson budgeten för nästa år.

Över 60 miljarder kronor i nya satsningar ligger i den höstbudget som finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar på torsdagsmorgonen. En betydlig ökning jämfört med de två senaste årens mer återhållsamma budgetar. 

– Ända sedan den första dagen på det här jobbet bestämde jag mig för att inflationen måste komma ner, säger Svantesson på pressträffen, och tillägger att inflationen nu är ”bekämpad”.

Av reformutrymmet går närmare hälften, runt 28 miljarder kronor, till skattesänkningar. Ett nytt jobbskatteavdrag införs, avtrappningen av avdraget för inkomster över 65 000 kronor tas bort och nästa år höjs återigen brytpunkten för statlig skatt efter ett uppehåll. Även skatten på pensioner och ISK-sparande sänks.

– Nu måste vi få fart på tillväxten, vi måste stärka hushållens köpkraft.

Till en kostnad av 3,7 miljarder kronor ska bilister kompenseras för en höjd reduktionsplikt genom sänkt skatt på bensin och en dieselskatt på EU:s lägsta nivå. Även flygskatten slopas. Regeringens bedömning är ändå att utsläppen kommer att minska de kommande två åren. 

Mer pengar till försvaret

Försvarsmakten får återigen ett ordentligt tillskott i budgeten. Det militära försvaret stärks med 13 miljarder kronor och satsningar görs även på det civila försvaret och cybersäkerhet. Polisen får nära 1,4 miljarder extra och Kriminalvården ytterligare 888 miljoner kronor.

Bland de större utgifterna i budgeten finns också 3 miljarder till sjukvården, 1,5 miljarder till forskning och lika mycket till infrastrukturunderhåll. Även de riktade bidragen till skolan förstärks och kommunerna ska också kunna få ersättning för utbyggnad av vindkraft.

{{toplink}}

Anslaget till Regeringskansliet ökas med 981 miljoner kronor jämfört med förra årets budget. Myndigheten har även fått tillskott under året. Bland annat handlar det om 200 miljoner i säkerhetsinsatser och 300 miljoner för att ”fullfölja reformagendan”.

Regeringen har utrett sammanslagningar av flera myndigheter. Sex myndigheter kommer nu att slås ihop till tre. Det är Statskontoret som inordnas i Ekonomistyrningsverket, Myndigheten för stöd till trossamfund som inordnas i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Myndigheten för arbetsmiljökunskap som inordnas i Arbetsmiljöverket.

{{toplink}}

C: Missar kriserna

Oppositionen är på det stora hela inte nöjd med regeringens budget.

– Det är jätteallvarligt att man missar de här stora kriserna i Sverige. Arbetslöshetskrisen, klimatkrisen, den kris vi har i skolan. Det är oerhört att man ägnar 60 miljarder utan att lösa problemen, säger Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl.

MP:s Janine Alm Ericson är inne på samma spår. Hon kallar den en ”svag budget som inte löser några av Sveriges samhällsproblem”.

– Den är dessutom orättvis, säger hon.

Socialdemokraternas Mikael Damberg håller inte heller tillbaka med kritiken.

– Det är en verklighetsfrånvänd budget. Man väljer att sänka skatten väldigt mycket för de mest höga avlönade i Sverige samtidigt som hushållen går på knäna. Det är väldigt konstiga prioriteringar. Jag menar att det är ett hån mot vanliga familjer som kämpar med sin hushållsekonomi.

Ida Gabrielsson (V) ser det som en ”skamlös budget”.

– Man ser inte eller väljer att blunda för krisen i sjukvården och för de löntagare som i dag knappt har råd att betala hyran.

På en skala från 1 till 10, vilket betyg får regeringens budget?

– Vi vill ju avskaffa betyget F så vi kan inte ge den här regeringen underkänt. Men om man har 60 miljarder och bara lägger en procent på att skapa jobb, då undrar man hur det är ställt med mattekunskaperna, säger Martin Ådahl.

, , ,

Forrige artikel HVB-utredningen får mer tid HVB-utredningen får mer tid Næste artikel Halverat föräldraavdrag för assistans ”inte tillräckligt” Halverat föräldraavdrag för assistans ”inte tillräckligt”
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.