Vid skillnad i syn på kvalitet i välfärden
VÄLFÄRD. Kvalitet är svårt att mäta och högre kvalitetskrav kan inte ersätta vinstbegränsningar, anser välfärdsutredaren Ilmar Reepalu. Kvalitet går visst att mäta, dundrar kritikerna.
Den hårt kritiserade Välfärdsutredningen som under Ilmar Reepalus ledning föreslagit vinstbegränsningar av privata företag som utför välfärdstjänster kom på tisdagen med sitt slutbetänkande. Reepalu anser att det är mycket svårt att mäta kvalitet inom skola, vård och omsorg och att det därför inte går att ersätta vinstbegränsningar med olika kvalitetskrav.
– Reepalu har passat på uppdraget när han problematiserar kvalitet. Att mäta kvalitet är en viktig del i verksamheten, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, till Altinget och rabblar upp flera kvalitetsmått och hur de kan användas för att styra verksamheten.
Men Reepalu menar att välfärdstjänster kännetecknas av att de kräver mer individuell anpassning och att forskningen visar att marknadsstyrning genom privata utförare passar bättre för tjänster som är lätta att mäta och som inte kräver särskilda investeringar. För välfärdstjänster, däremot, är det enligt Reepalu komplicerat att skriva kontrakt som fångar kvalitetsaspekten.