Göta älv-pengar går till klimatanpassningskunskap

Efter att regeringen drog ner anslaget till stöd för klimatanpassningstågärder i kommunerna i höstbudgeten 2020 och la över pengarna till specificerade satsningar runt Göta älv var frustrationen omfattande.

Dåvarande miljöminister Isabella Lövin (MP) försvarade omfördelningen, och pekade på att det inte är statens ansvar att stå för investeringarna, utan kommunens.

Men i vårändringsbudgeten ser det inledningsvis ut som att regeringen gav vika. 40 miljoner tas från Göta Älv-kommunerna och ska fördelas ut på andra klimatanpassningsåtgärder. Men de som hoppades att anslaget till stödet skulle utvidgas, går bet.

– Man undrar vad de pengarna ska användas till? Det står "kunskapshöjande insatser". Är det till någon form av konsulter som ska komma ut och hålla föredrag i kommunerna? säger Kjell-Arne Ottosson (KD).

Karolina Skog, Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson, säger att frågorna från kommunerna kring klimatanpassningsfrågor har ökat.

Behövs 40 miljoner kronor för att kommunerna ska fatta att de har kostnadsansvaret? 
– Jag vet inte om de här 40 miljonerna kommer att göra någon skillnad i den delen. Men frågorna från kommunerna har ju ökat. Och det är ju bra. Det är kanske en indikator på att fler fattar att de har ansvaret.
Vad ska dessa 40 miljonerna göra då?
– Det handlar om att staten ska kunna svara på de frågor som kommer från kommunerna. För det är ju fördelningen, staten ska stå för kunskap och underlag, medan kommunerna står för insatsen. När vi ser att fler kommuner och regioner hör av sig, så har trycket ökat helt enkelt.
Men de har ju undrat mer vad som händer med själva investeringsstödet?
– Nu stärker staten det som är tydligt statens jobb, säger Karolina Skog till Altinget.

Ingen av de aktuella Göta Älv-kommunerna ska lida av omfördelningen, enligt Karolina Skog.
– Nej, jag tror inte det. För de har inte kommit igång i den takt som vi gemensamt hoppades. Det är pengar som inte hade använts, är uppfattningen.

Däremot begär regeringen ett bemyndigande att binda upp ytterligare 15 miljoner kronor de kommande åren på insatser i området, så de aktuella kommunerna förlorar inte helt och hållet pengarna.

Centerpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Rickard Nordin pekar samtidigt på signalvärdet av omfördelningen.
– Jag tycker att klimatanpassning är underutvecklat i svensk politik överhuvudtaget. För även om vi skulle klara 1,5-gradersmålet, så kommer det ske förändringar som vi måste anpassa oss inför.
Ett gäng kommuner har ju varit sura på att de inte fått möjlighet att söka stöd, och den kritiken har väl ni anslutit er till. Varför förstärks inte det?
– Det här är sånt som passar bättre i en höstbudget. Och vi har ju förslag på att en vattenavgift ska gå till vattenanpassning, säger Rickard Nordin och fortsätter:

– Det man ska säga i sammanhanget är ju att det också avsätts över 400 miljoner till landsbygdsprogrammet. Där finns ju investeringsstöd, är det tanken, för ett antal olika åtgärder. Där skulle det kunna komma in saker som har med klimatanpassning också. Tittar man på vad Jordbruksverket föreslår så finns det ju den typen av åtgärder.