Hadzialics avtryck i skolpolitiken

Förra veckan avgick gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) efter att ha kört bil onykter. Hon var den yngsta ministern i regeringen och hade kanske det smalaste området. Men samtidigt var hon den som skulle bygga bryggan mellan utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik. Då många nyanlända sökte sig till Sverige under hennes två år som minister kom flera av hennes frågor att hamna allt mer i fokus.

När det gäller reformer för gymnasiet avgick Hadzialic bara någon månad innan den stora Gymnasieutredningen blir klar. Egentligen skulle utredningen ha presenterats redan i juni. Men Hadzialic gav utredningen nya uppgifter under resans gång. Grunduppdraget är att hitta åtgärder för att alla ungdomar ska börja och gå klart en gymnasieutbildning. Politiskt känsligt i utredningen är två frågor om obligatorium. Regeringen vill att alla som läser gymnasiet ska kunna fortsätta på högskola. Tidigare var oppositionen mot detta men Moderaterna har nyligen svängt och det skulle ha blivit en stor politisk seger för Aida Hadzialic att driva igenom högskolebehörighet för alla gymnasieprogram. Frågan om att det ska vara obligatorisk att gå på gymnasiet möter dock hårdnackat motstånd från oppositionen. Men där hade Hadzialic öppnat för att hitta kompromisser med oppositionen. 

Ett stort problem på svensk arbetsmarknad är dålig matchning. Trots många lediga platser och trots den heta konjunkturen kvarstår en hög arbetslöshet. Det är något som Hadzialic ofta återkom till och hon ville göra yrkesutbildningarna mer attraktiva för arbetsmarknaden och göra det enklare att delta i alla typer av vuxenutbildningar. Detta är också en viktig del i det som regeringen kallar kunskapslyftet.