Ministern om lönepengar: Skevheter ska rättas till
ARBETSLIV. Lärarlönelyftets eventuella skevheter ska rättas till. Det lovar ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S). Samtidigt meddelar Riksrevisionen att den kan komma att granska lärarlönelyftet.
– Lärarlönelyftet är en av regeringens största reformer, både resursmässigt och politiskt. Vi kommer att följa upp det väldigt noga och om det är för skevt då kommer man behöva att vidta åtgärder, säger Hellmark Knutsson till Altinget.
Altinget rapporterade nyligen att friskolor i grundskola och gymnasium som kollektiv kommer att få en större pott, räknat på lärare, från lärarlönelyftet än kommunala skolor. Orsaken är fördelningsnyckeln för de tre miljarder kronor som årligen ska betalas ut till cirka 60 000 av Sveriges lärare. Skolverket utgår från hur många elever kommunernas skolor eller friskolorna har haft i genomsnitt de tre senaste åren. Om lärartätheten var densamma skulle det vara en jämn fördelning. Men så är det alltså inte.
Som kollektiv får friskolorna en dryg halv miljard kronor medan kommunerna får 2,5 miljarder kronor. Enligt Skolverkets statistik finns det cirka 94 000 lärare och rektorer i den kommunala grund- och gymnasieskolan. Motsvarande siffra för friskolorna är drygt 18 000. Det innebär att friskolornas pott av regeringens statliga lönepolitik är drygt 29 000 kronor per lärare och år medan potten för kommunala skolor blir drygt 26 000 kronor per lärare och år, en skillnad på cirka 11 procent.