Ökad kontroll över styrelser på högskolor

Regeringen har ansett att högskolorna får ett tillräckligt inflytande över styrelserna i förslaget. Nu har riksdagen beslutat att ge regeringen ett ökat inflytande. 

Hur utnämningar på lärosäten ska gå till är ett återkommande trätoämne där högskolornas rätt att nominera ledamöter vägs mot andra intressen som regeringen och staten i stort representerar. Kritiken mot dagens system där landshövdingen per automatik är med i den nomineringsgrupp som utser de externa ledamöterna i en styrelse har varit omfattande.

I dag består en styrelse för en högskola av en ordförande och 14 andra ledamöter. Ledamöterna utgörs vanligtvis av rektorn, tre representanter för lärarna och tre representanter för studenterna samt sju ledamöter som utses av regeringen. Även ordföranden utses av regeringen. På vissa högskolor är rektorn ordförande. De ledamöter som väljs av regeringen utses efter förslag från en nomineringsgrupp som består av en person som utses av regeringen. Den personen ska ha god kännedom om den aktuella högskolans verksamhet. Därtill ingår i gruppen även landshövdingen i det län där högskolan har sin huvudsakliga verksamhet och en representant för studenterna vid högskolan.