Så påverkar babyboomen framtidens skola

Sverige har en rekordsnabb befolkningstillväxt som saknar motstycke på över hundra år. Detta är inte enbart ett resultat av ökad invandring, utan också att det föds väldigt fler barn. Det råder alltså babyboom. Det visar en rapport som Friskolornas riksförbund låtit ta fram, som baserar sig på de kommuner som har fler än 100 000 invånare. Med statistik från Statistiska centralbyrån och Sveriges kommuner, är prognosen att kommande åren väntas över 130 000 barn födas varje år.

I rapporten framgår det också att konjunkturen påverkar hur många barn som föds varje år. Personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden har en lägre benägenhet att skaffa barn. Detta kan delvis förklaras med att föräldraförsäkringen är kopplad till förvärvsinkomst. De senaste årens högkonjunktur har bidragit till att befolkningstillväxten var 1,46 procent år 2016. Vilket är den högsta sedan 1861. 

Som diagrammet ovan visar, kommer ökningen av personer i skolålder vara betydligt större än ökningen av personer som når åldern 80 år och uppåt i totalbefolkningen. De stora antalet 40-talister som är i pensionsålder och uppåt, har ansetts vara en stor utmaning för välfärden. Men rapporten visar att även den rådande babyboomen kommer också bli en utmaning. Detta ställer krav på förskola, grundskola och gymnasium. Fler utbildningsplatser behövs för att kunna täcka upp behoven kommande år. Enligt Annika Wallenskog, chefsekonom Sveriges kommuner och landsting (SKL), behövs 650 förskolor och 350 grundskolor inom 3 år. Vilket motsvarar 80 000 platser i grundskolan och närmare 40 000 platser i förskolan. Och för att möjliggöra detta behövs främst utbildad personal och skollokaler.