Utredning kan avgöra om minoritet för statlig skola blir majoritet
ANALYS. Utredningen om skolmyndigheterna är en chans att presentera en lösning som kan bli en livboj för skolan, förankrad hos både stat och kommun. Annars finns risken att minoriteten som vill ha statlig huvudman blir större.
Missnöjet om statens riktade bidrag till skolan har pyrt länge nu. Huvudmännen upplever att staten inte längre litar på dem när det kommer till skolans finansiering. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) svarade på kritiken genom att förklara att man försöker rensa i garderoben av riktade bidrag. De 6 miljarder som ska ges ut årligen är enligt regeringen en bit på vägen. Även om de inte heller är helt generella. Staten och huvudmännen har två olika perspektiv och erfarenheter av att lösa skolans problem.
Huvudmännen vill inte bita handen som föder dem. Trots att riktade bidrag gör att huvudmännen får ta dagen som den kommer utan långsiktig finansiell planering, fortsätter de ansöka. På utbildningsdepartementet försöker man samtidigt släcka bränder med ved. Sjunkande resultat och ordningsproblem i skolorna gör att regeringen gör fler riktade insatser. Det finns även risk att de blir kortsiktiga om det blir regeringsskifte.
Skolkommissionen var ett hopp om att försöka få politiska lösningar från proffs för att lösa problemen. I sitt slutbetänkande hade kommissionen samma synpunkter som många av huvudmännen. Kommissionen föreslog även en översyn av skolmyndigheterna. Något som nu görs.