Från politiskt håll tänker man nog lätt att utredningar ska gå kvickare om man sätter drivna personligheter, snarare än gråa utredarpersonligheter bakom spakarna. Möjligen ifrågasätter Parisa Liljestrand den strategin just nu.
En fjärdedel av folkbiblioteken har redan behövt dra ner på sin verksamhet. Om kulturminister Parisa Liljestrand inte agerar skyndsamt så får ännu fler invånare i Sverige minskad samhällsservice – och läsförmågan riskerar att sjunka än mer. Det skriver Silvia Ernhagen, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening.
Det är inte statens fel att kulturskolor står inför nedskärningar, menar kulturminister Parisa Liljestrand. ”Då har man dels inte förstått att kulturskolan är kommunal, dels inte förstått hur mycket 10 miljarder i generella statsbidrag faktiskt är”, säger hon. Samtidigt gläntar hon på dörren för Mats Svegfors förslag om att släppa in kommunerna mer i kultursamverkansmodellen.
Tidölöftet om en svensk kulturkanon är ett steg närmare verklighet. Nu tillsätts en kommitté under ledning av historikern Lars Trägårdh. Men det är expertgrupper som med folkets hjälp ska avgöra vilka verk som ska ingå.
Statens maritima och transporthistoriska museer har utsetts till Sveriges modernaste myndighet 2023. ”Vågar man inte, då händer det inte så mycket”, säger överintendent Lars Amréus.
Utan kulturskolan skulle kanske inte Max Martin öppnat dörren för det svenska popundret. Om inte barn och unga får tillgång till kulturen i dag, kommer kulturen imorgon vara borta, skriver Mayson Joacimsbarn Persson, talesperson Youth 2030 Movement.
Sång och musik får allt mindre plats i skolan trots dess betydelse för utveckling, lärande och välmående. Att införa mera musik är en utökning av lärarens pedagogiska verktygslåda. Det skriver Kungliga musikaliska akademien, Svensk scenkonst och Kungliga musikhögskolan i samband med Världsröstdagen.
Skolbiblioteken kan inte ersättas av sporadiska besök på ett folkbibliotek. Därför måste frivillighetsprincipen för skolbibliotek försvinna. Det skriver representanter för Nationella skolbiblioteksgruppen.
Det pågår ännu en debatt om bibliotekens och böckernas roll i samhället, om skolor utan bibliotek och böcker som rensas ut från kommunala bibliotek. Detta sätter ljuset på hur den politiska synen på bildning förändrats till det sämre. Det är dags att bildning återigen prioriteras, skriver Andrea Lavesson, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV).
Den högljudda skrämselpropagandan om Sverigedemokraterna som ett hot mot demokratin faller platt när den kommer från en riksdagsledamot vars partikollegor lagt förslag om att styra SVT och public service. Det skriver SD:s Bo Broman och Cassandra Sundin.
REPLIK. Vi accepterar inte att skattepengar avsedda för folkbildning används felaktigt. Vi skärper nu villkoren för statsbidraget och utvecklar kontrollen av verksamheten. Regeringen har gett oss fortsatt förtroende, skriver Folkbildningsrådet.
REPLIK. Jag tänker inte försöka bedöma debattörernas kompetens inom sina ordinarie forskningsområden. Det jag däremot kan konstatera är att de gör pinsamma misstag med fakta och statistik i sin senaste attack mot folkbildningen, skriver David Samuelsson.
DEBATT. Kulturens roll bör avspeglas i ministerrådets budget, men vi har under budgetförhandlingarna reagerat på hur man prioriterar ner frågor som berör utbildning och kultur. Det skriver den Socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet.
SLUTREPLIK. Att på ett bräde föreslå nedskärningar på hundratals miljoner, samtidigt som det förutsätts att vi ska fortsätta leva upp till statens uppsatta mål, är en ekvation som helt enkelt inte går ihop. Det skriver företrädare för Studieförbunden.
REPLIK. I vår kulturbudget prioriterar vi barn och unga, inte minst i utanförskapsområden. Moderaterna vill skärpa demokrativillkoren och då är det inte säkert att alla nuvarande studieförbund är berättigade bidrag, skriver tre moderata riksdagsledamöter.
REPLIK. Folkbildningens roll är undervärderad. Fusk och organiserad brottslighet är oacceptabelt i vår bransch, liksom i andra samhällssektorer. Bidragsvillkor, uppföljning och utvärdering kan förbättras, för folkbildning behövs. Det skriver Studiefrämjandet.
DEBATT. Studieförbundens verksamhet finansieras till största del av bidrag från stat, regioner och kommuner. Dessa resurser är under attack från flera håll, bland annat i ett antal riksdagsmotioner som lagts denna höst, skriver företrädare för Studieförbunden.