Blåkort kan få uppsving – men riskerar utmana svenska modellen

Remisstiden har just löpt ut för regeringens förslag på hur EU:s nya blåkortsdirektiv ska implementeras i Sverige.

Det nya EU-direktivet för kortet presenterades av EU-kommissionen 2016. Det innebär bland annat att blåkortet, uppehålls- och arbetstillståndet för högkvalificerad anställning, kan beviljas den som har ett anställningsavtal på minst sex månader. Tidigare gällde ett år. Det ska också bli enklare för den som redan har ett blåkort inom EU att söka sig till ett annat av unionens medlemsländer. 

EU:s ambition med blåkortet, som togs fram första gången 2009, är att stärka unionens möjlighet att konkurrera om högutbildad arbetskraft från andra delar av världen.

Sverige behöver arbetskraft

Förhoppningen med de nya direktiven är att kortet ska blir enklare och mer användbart för den högkvalificerade arbetskraft som EU vill locka till sig. Ambitionen välkomnas av bland flera av aktörerna på den svenska arbetsmarknaden. 

– Sverige behöver högkvalificerad arbetskraft, speciellt inom vissa sektorer, så ambitionen med blåkortsdirektivet är väldigt bra. Nu gör man ytterligare åtgärder som ska underlätta rörligheten ännu mer så det är positivt, Maria Rasmussen, utredare i arbetsrätt på Saco, till Altinget. 

Även Svenskt Näringsliv är positiva till det man vill uppnå. 

– Hela EU behöver öka attraktionskraften för högkvalificerade tredjelandsmedborgare eftersom vi konkurrerar mot länder som USA, Australien och Kanada. Därför är det bra att vi på EU-nivå ser över de regler som finns och underlättar regelverk och krav som finns för att fler ska vilja söka sig till Europa, säger Amelie Berg, Arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, till Altinget. 

Ingen framgång

Sedan kortet infördes 2009 har det dock inte varit någon större framgång. Tyskland är det land i EU som i störst utsträckning använder sig av blåkortet. Men i övriga EU har korten använts i väldigt liten utsträckning och i Sverige finns idag endast 251 individer med beviljat blåkort totalt, enligt uppgifter från Migrationsverket. 

– Ingen har riktigt kunna sätta fingret på varför man inte väljer detta alternativet. Men det låga antalet ansökningar beror sannolikt på flera olika faktorer. Ur svenskt perspektiv har vi än så länge, jämfört med blåkortsbestämmelserna, ett ganska enkelt nationellt system för att ansöka om arbetstillstånd som man kanske väljer istället, säger Amelie Berg.

Maria Rasmussen delar bilden att de som kommer för att arbeta i Sverige gör det på andra sätt: 

– Just nu tror jag att det är många högkvalificerade arbetskraftsinvandrare som döljs i de vanliga arbetstillstånden, säger hon. 

Stramare politik kan få fler att söka

Men intresset för att att komma till Sverige genom blåkortet kan komma att öka i takt med att den svenska migrationsrätten stramas åt. Regeringen har nyligen aviserat skärpa villkor för arbets­krafts­invand­ring och en asylinvandring i linje med EU:s miniminivå. När färre kan söka sig till Sverige på andra sätt kan blåkortsdirektivet komma att fylla en allt större betydelse för framöver. 

– Jag tror att blåkortet kommer att bli mer vanligt på sikt just eftersom migrationsrätten förändras i många andra sammanhang i Sverige, säger Maria Rasmussen. 

Precis som det tidigare blåkortet har det en relativt hög lönetröskel. Den som beviljas ett kort måste ha en inkomst på minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttolönen i Sverige, det vill säga 55 650 kronor för 2023. 

Både Svenskt Näringsliv och flera fackliga organisationer ser lönetröskeln som problematisk och i ett scenario där allt fler arbetskraftsinvandrare kommer till Sverige genom ett blåkort kan de få effekter för hur löner sätts i Sverige. 

– Då kan det bli ett problem för den svenska modellen. Löner och anställningsvillkor sätts bäst av parter i respektive bransch och att hitta en lönenivå som passar alla akademiker i Sverige är näst intill omöjligt, säger Maria Rasmussen. 

Sverige hoppar undantag

Inom ramen för EU-direktivet finns det möjlighet för Sverige att sänka lönetröskeln till medelbruttolönen och även införa undantag för vissa persongrupper som kan få en lägre löneströskel, exempelvis nyutexaminerade. Men den möjligheten har inte den svenska regeringen lagt fram i sitt förslag. Något som Svenskt Näringsliv hade velat se. 

– De högskoleutbildade som man vill attrahera är ofta yngre än motsvarande grupp i Sverige och då ligger man på en lägre lönenivå än den som föreslås. Så de kommer inte att ha möjlighet att få detta tillstånden, säger Amelie Berg.

Samtidigt ser inte heller Amelie Berg att en lönetröskel funkar på den svenska arbetsmarknaden, oavsett vilken nivå man lägger den på. 

– Vi är principiellt emot att man inför en lönetröskel. Vi tycker att politiskt bestämda lönegolv är ett ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen, säger hon.  

Ändringarna och det nya blåkortet föreslås träda i kraft den 18 november i år. 

lco@altinget.se