Minimilöner: Kollektivavtalens täckning avgör om politiken måste lägga sig i
Utredningen om hur EU:s omdebatterade minimilönedirektiv ska införas pekar på kollektivavtalens täckningsgrad som en nyckelfaktor. Sjunker den under 80 procent så påverkas den svenska modellen för lönebildning.
Inga lagförslag – men en varningssignal. Så kan man sammanfatta slutbetänkandet, (SOU 2023:36) ”Genomförande av minimilönedirektivet”, som utredaren Carina Gunnarsson lämnade över till regeringen i förra veckan.
”Ändring i förordningen”
När Carina Gunnarsson i december förra året fick uppdraget att utreda hur EU:s direktiv om minimilöner ska implementeras i Sverige sade hon till Altinget:
– Vi har ju en väl utvecklad arbetsmarknadsmodell för lönebildning i det här landet. Tanken är att den svenska modellen ska bevaras och följaktligen då att det bara i de fall där det ter sig som helt nödvändigt att vi behöver göra någonting med våra nuvarande inhemska regler som det ska föreslås.
Ingen borde därför vara särskilt förvånad över att utredningen saknar förslag om lagändringar. En ändring i en förordning, där Medlingsinstitutet vartannat år får i uppgift att rapportera till EU-kommissionen, är det enda som tycks behövas.
De på sikt mest intressanta skrivningarna gäller snarare frågan om andelen anställda som omfattas av kollektivavtal. I Sverige gäller det ungefär nio av tio anställda. Skulle färre än åtta av tio göra det, så måste medlemsländerna vidta åtgärder.
Så länge täckningsgraden för kollektivavtal ligger över 80 procent, så ställer direktivet inga direkta krav.
”Åligger regeringen”
Men om detta skulle ske framöver så menar utredningen att det i dag är omöjligt att förutse orsaken. Följaktligen går det heller inte att säga vilka åtgärder som i så fall är lämpliga. Därför är det heller ingen idé att i nuläget ge ansvaret till någon specifik myndighet.
”Det åligger ytterst regeringen att initiera att åtgärder vidtas om kollektivavtalstäckningsgraden sjunker under 80 procent. Regeringens ansvar i denna del följer redan av minimilönedirektivet och behöver inte regleras i någon särskild form.”
Även om Sverige inte har några lagstadgade minimilöner, så innehåller cirka 250 av de runt 650 kollektivavtal som finns i dag även nivåer för lägstalöner.
Impopulärt
Från svenskt håll har EU:s minimilönedirektiv mottagits med skepsis. Ingen av arbetsmarknadens parter vill ha det. Arbetsgivare och fackförbund vill värna den svenska modellen där politiken träder tillbaka och låter parterna själva förhandla.
En enig riksdag menade att direktivet strider mot subsidiaritetsprincipen. Efter visst övervägande ställde sig Sveriges regering i april bakom ett danskt initiativ om att ta frågan till EU-domstolen.
Carina Gunnarsson sade tidigare i år att detta var två olika processer.
– Det där har sin gång, men samtidigt tickar klockan på och direktivet ska införas om inget annat bestäms. Så om vi ska hinna med måste min utredning rulla på, sade hon till Dagens Arbete.
Det var den 19 oktober 2022 som Europaparlamentets och rådets direktiv 2022/2041 om minimilöner antogs.
Direktivet ska genomföras senast den 15 november 2024.
Det är MP-ledamöternas stora prioritet det sista året
Enkät: Det tänker arbetsmarknadsprofilerna inte missa i Almedalen
