Fortsatt riksdagsstrid om synen på sociala pelaren

Den svenska linjen om att EU inte ska besluta om minimilöner ligger fast. Men bråket mellan regering och opposition om att den svenska modellen hotas av sociala pelaren fortsätter.

Ända sedan det sociala toppmötet i Göteborg 2017 har frågan om minimilöner på EU-nivå oroat majoriteten i riksdagen. Saken blev inte bättre när kommissionen presenterade ett skarpt förslag i oktober 2020. De svenska partierna är eniga i sak om att den svenska modellen ska värnas. Men synen på hur stort hotet är skiljer sig åt.

Bekymrade moderater

Efter det informella toppmötet i Porto, där den sociala pelaren var på dagordningen, ställdes statsminister Stefan Löfven (S) återigen mot väggen i EU-nämnden. Moderaternas Jessika Roswall menar att Löfven inte tagit tillfället i akt att lyfta den specifika frågan om minimilöner.

– Regeringen är inte aktiv och ställer frågor som är av stor betydelse för Sverige, säger hon.

Löfven höll inte med.

– När det gäller minimilöner är det precis samma inställning. Jag vet inte riktigt hur många gånger jag ska säga det. Vi tycker inte att det ska reglereras på det sättet. Sen blir det ytterst en rättslig prövning om det är möjligt eller inte.

Oroade kristdemokrater

Roswall fick eldunderstöd av Kristdemokraternas Sofia Damm.

– Undantag och garantier från kommissionen har tidigare visat sig vara ganska så betydelselösa. I slutändan kommer det vara upp till EU-domstolen att tolka och staka ut praxis. Därför tycker jag ändå att det är beklämmande men också talande för regeringens EU-politik att statsministern under sin medverkan i Porto inte nämner ett ord om medlemsländernas egna ansvar och minimilöner.

Hon fick i princip samma svar som Roswall.

– Jag har sagt väldigt tydligt att vi driver att det är medlemsländernas kompetens.

"Blundar för verkligheten"

Jessika Roswall var inte nöjd med statsministerns svar.

– Vi är rätt många som ändå lyfter problemet med sociala pelaren. Statsministern får tåla det. Jag tycker snarare statsministern är ganska ensam om att inte se kopplingen eller blundar för verkligheten. Där upplever jag att arbetsmarknadens parter delar vår uppfattning.

Kommissionens syn på saken

Från kommissionens sida har budskapet hela tiden varit att de oroade medlemsländerna inte behöver vara oroliga. Samtidigt som kommissionen hoppas att en lagstiftning ska kunna beslutas redan till sommaren. Danska politiker delar svenskarnas oro. I en intervju med Altinget.dk ger den portugisiska Europaministern Ana Paula Zacarias uttryck för en liknande hållning. Det vill säga att förslaget ska drivas igenom, men att Danmark (och Sverige) inte ska vara oroliga.

– Jag ser ingen grund till oro. Förslaget är skrivet mycket brett och tar höjd för alla aspekter av närhetsprincipen. Det kommer att finnas utrymme för att varje enskild medlemsstat finner den bästa lösningen för sitt egna sociala system, säger hon.

Men hon säger också:

– Åtskilliga medlemsländer har problem med förslaget. Det är inte någon enkel sak. Vi kommer att göra vårt yttersta för att pressa igenom det här under vårt ordförandeskap, men man vet aldrig.

Forrige artikel Simon Norrthon vice ordförande i FIA Simon Norrthon vice ordförande i FIA Næste artikel SKR varnar för försvagad arbetsmarknad och ”centraliseringstendenser” SKR varnar för försvagad arbetsmarknad och ”centraliseringstendenser”
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.