Regeringens besked: Tar inte strid om minimilöner

Af Rebecka Prahl, Jakob Krarup Bjerregaard

Trots motstånd från Sverige beslutade EU i oktober att anta ett direktiv om minimilöner som nu gäller för alla EU-länder. Arbetsmarknadens parter menar att direktivet är ett hot mot den svenska modellen och kräver att regeringen tar strid mot beslutet genom att väcka ogiltlighetstalan, där EU-domstolen prövar om EU har gått utanför sin befogenhet.  

Nu meddelar ansvarig minister Paulina Brandberg (L) att regeringen inte kommer agera i frågan.  

– Även om vi inte är nöjda med att det blev ett direktiv kan vi också konstatera att Sverige under den senare delen av förhandlingarna hade framgångar och att vi fick gehör för några av våra och de svenska parternas viktigaste synpunkter. Det förhandlingsresultat som vi nu har går enligt vår bedömning att hantera utan att vi behöver göra några ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen. Vårt fokus nu är därför på att genomföra direktivet på ett så bra sätt som möjligt, säger hon till Altinget.

”Regeringen öppnar Pandoras ask”

Länder där löner regleras av kollektivavtal ska inte påverkas av de nya reglerna. Men arbetsmarknadens parter menar att EU:s regler på sikt kan innebära att vi får lagstadgade minimilöner i Sverige och att det slår ut de kollektivavtalade lönerna.  

– EU lovade oss i samband med inträdet att vår arbetsrätt skulle bli orörd. Här öppnar man Pandoras ask. Här kan EU i framtiden, om man inte stämmer i bäcken nu, gå in och lägga sig i svensk lönebildning och svensk arbetsrätt på en rad områden som vi inte ser i dag. Men som riskerar bli ett slag i magen för alla Sveriges löntagare, säger Johan Lindholm, förbundsordförande för Byggnads, som är en av de fackliga företrädare som ställt krav om ogiltlighetstalan mot regeringen. 

– Det är ganska uppenbart att man viker ner sig nu på grund av att det svenska EU-ordförandeskapet står för dörren. 

Besvikelse i grannlandet

Även i Danmark, som också har kollektivavtalsreglerade löner, har man motsatt sig direktivet. I grannlandet pågår just nu en diskussion om att väcka ogiltlighetstalan, men det är bråttom. Den 18 januari löper tidsfristen för att begära att pröva direktivet i EU-domstolen ut. 

Henning Overgaard, ordförande för Danmarks största fackförbund 3F, uttrycker sin besvikelse över den svenska regeringens besked till Altinget. 

”Problemet är att det i praktiken inte kan ges någon garanti för att ett EU-direktiv om något så grundläggande nationellt som minimilön och arbetsrätt inte på sikt kommer påverka våra kollektivavtalsmodeller i norden. Därför röstade både Danmark och Sverige nej till direktviet. Och därför rekommenderar både danska och svenska fackrörelsen en ogiltlighetstalan.”

Han fortsätter:

”I dansk och svensk fackrörelse kan vi inte leva med att någon typ av hot mot våra välfungerande nordiska kollektivavtalsmodeller. Därför är våra krav till våra regeringar tydliga: säg nej till den europeiska minimilönen och säg ja till den vårt krav på ogiltighetstalan. Tillbakahållandet av en borgerlig svensk regering kan inte ändra det.”

{{toplink}}