Många döda i arbetsolyckor – antalet kvinnor sticker ut

Antalet dödade i arbetsrelaterade olyckor är nästan lika många hittills i år som under hela förra året och generellt är samma branscher värst drabbade. Men i år är andelen kvinnor som dött betydligt större än tidigare år. ”Det finns en nollvision för dödsfall och det är den enda rimliga visionen att ha”, säger ansvarig minister Paulina Brandberg (L).

Trots en nollvision för antalet som dör av arbetsrelaterade olyckor syns ingen nedgång i statistiken under 2022. Totalt har 38 personer avlidit fram till den 7 december i år, vilket är i samma nivå som under hela förra året och fler än både 2020 och 2019. 

– Det är jätteproblematiskt. Det finns en nollvision för dödsfall och det är den enda rimliga visionen att ha. Jag tycker att detta är ett väldigt prioriterat område, säger Paulina Brandberg (L) biträdande arbetsmarknadsminister, till Altinget. 

Kvinnor utgör större andel

Något som skiljer sig i årets statistik är att fler kvinnor dött i arbetsolyckor än tidigare år. Totalt har nio kvinnor avlidit hittills jämfört med två kvinnor 2021 och en kvinna 2020. 

– Det sticker ut väldigt mycket tycker jag. Historiskt sett är det omkring 90 procent av de som drabbas som är män, men i år utgör kvinnorna 25 procent, säger Gustav Sand Kastrup som arbetar med Arbetsmiljöverkets nollvision.

Enligt honom är det svårt att dra en gemensam slutsats kring fallen då flera av händelserna fortfarande ligger under förundersökningssekretess. 

– Dels ser vi att några av händelserna varit relaterade till våld och hot. Men det handlar det också om trafikolyckor och kvinnor som arbetat i mansdominerade branscher som transport och byggbranschen, säger Gustav Sand Kastrup. 

Ökning i hot och våld

Angående dödsfallen till följd av våld handlar det bland annat om mordet på SKR:s psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren och på två lärare på en skola i Malmö som mördades av en elev i mars i år.

Ser man till de branscher där hot och våld är som mest utbrett är det just inom utbildning och vård och omsorg som problemet är som störst. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket är det inom dessa branscher som det procentuellt sker flest anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro till följd av hot och våld.

– Det ser jag som en jättestor problematik. Där ser vi också en ökad hotbild mot socialsekreterare. Det tror jag att man verkligen måste ta på allvar. Det är något vi kommer behöva titta på, säger Paulina Brandberg (L). 

Tillbud avgörande

Ser man på den totala statistiken i övrigt är det byggbranschen, tillverkningsindustrin, transportsektorn och jord- och skogsbruket som är värst drabbat – branscher som där det även tidigare år skett flest antal dödsfall. Gustav Sand Kastrup menar att det är avgörande att ha ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och att bygga bort riskerna för att få ner olyckorna i dessa branscher.

– Generellt ser vi att i många av de fall som leder till dödsolyckor har man haft likande tillbud tidigare, alltså händelser som inte fått lika katastrofala följder, men ändå allvarliga händelser som man inte arbetat med i sitt arbetsmiljöarbete. Det är viktigt att man jobbar med tillbuden och ser till att vidta åtgärder redan då, säger han. 

Fokus på utländsk arbetskraft

Paulina Brandberg (L) ser Arbetsmiljöverkets tillsynsarbete som en viktigt pusselbit för att minska de allvarliga olyckorna, samt att arbetsgivarna får en ökad medvetenhet. Men hon vill också att man tittar särskilt på branscher med hög andel utländsk arbetskraft. 

– Vi har i Sverige generellt sett ett högt säkerhetstänk och det kanske inte finns i alla andra kulturer. Vi kan inte förvänta oss att det automatiskt förs över till människor som kommer till Sverige, utan jag tror att det är viktigt att ha stora kunskapsinsatser kring säkerhetsarbetet särskilt när det gäller utländsk arbetskraft, säger hon. 

Vad vill regeringen göra för bidra till att antalet som dör ska minska? 

– Den förra regeringen tog fram en arbetsmiljöstrategi som löper fram till 2025. Den strategin tar denna regeringen över, men vi kommer också noggrant att utvärdera den och se hur vi kan förbättra arbetet ytterligare för det är uppenbart att det krävs förbättringar, säger Paulina Brandberg (L).  

Forrige artikel Stora EU-pengar till folkbildningen för stöd till ukrainska flyktingar Stora EU-pengar till folkbildningen för stöd till ukrainska flyktingar Næste artikel Regeringens besked: Tar inte strid om minimilöner Regeringens besked: Tar inte strid om minimilöner
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.