Forskare: ”Mer behövs göras när minimilönedirektivet genomförs”

I november gick tidsfristen ut för remissvar av utredningen om genomförandet av minimilönedirektivet. Ett direktiv som har varit högst impopulärt i Sverige där bland annat arbetsmarknadens parter har sett den som ett hot mot den svenska modellen där fack och arbetsgivare kommer överens om löner.

Utredningen, som Carina Gunnarsson, tidigare generaldirektör på Medlingsinstitutet, presenterade i juni kom till slutsatsen att direktivet inte kräver några nya lagar i Sverige utan bara en rapportering av uppgifter till EU-kommissionen.

En överväldigande majoritet av remissinstanserna stödde den tolkningen. Men två av de tre universitet som skickat remissvar sticker ut genom att de ifrågasätter delar av utredningens slutsatser: Stockholms och Lunds universitet.

Från Lunds universitet har tre institutioner bidragit med svar som delvis överlappar varandra. Ann-Christine Hartzén, lektor och forskare vid institutionen för handelsrätt, skrev att utredningen behöver "kompletteras och utvecklas".

– Jag tycker inte att den på tillräckligt sätt belyser hur det svenska rättsliga systemet skyddar individuella rättigheter. Man lyfter inte hur personer på en arbetsplats där det finns kollektivavtal kan göra anspråk på det som står i kollektivavtalet. Det finns inte om man läser den här utredningen, förklarar Hartzén för Altinget.{{toplink}}

Vill se repressalieförbud

Hon anser att utredningen genom att fokusera på att lönesättningen i Sverige sker via kollektivavtalsförhandlingar tappar bort att det också medför individuella rättigheter för arbetstagare. Tar man hänsyn till detta behöver den del av EU:s minimilönedirektiv som handlar om att skydda individer som kräver en minimilön från att missgynnas också implementeras i svensk lag.

– Vill man vara säker på att uppfylla kraven i direktivet är det nog värt att fundera på det.

Birgitta Nyström, professor vid juridiska fakulteten, instämmer i att direktivet kräver någon form av repressalieförbud för att skydda arbetstagare.

– Om jag försöker hävda min rätt gentemot min motpart så ska inte arbetsgivaren sedan kunna omplacera mig på ett sämre jobb, eller, när det blir dags för uppsägningar, att jag är den som först blir uppsagd.

Något annat som alla tre remissvar från Lunds universitet pekar ut som problematiskt är att utredningen nöjer sig med att konstatera att i dagsläget täcks långt över 80 procent av de anställda av kollektivavtal. I EU:s direktiv anges att de länder som faller under den tröskeln måste anta flera åtgärder, bland annat upprätta en handlingsplan för att främja kollektivavtalsförhandlingar.

En plan vid sjunkande kollektiavtalstäckning

Ann-Christine Hartzén lyfter fram att det finns en sjunkande trend när det gäller medlemskap i fackförbund. Det minskar incitamentet för arbetsgivare att organisera sig vilket i förlängningen kan leda till att färre täcks av kollektivavtal.

– Den svenska modellen bygger på att man har ganska jämbördiga parter på arbetsmarknaden så om den fackliga anslutningen minskar mycket så faller kollektivavtalstäckningen. Och den risken tycker jag att utredningen bortser från helt och hållet.

Både hon och Birgitta Nyström hade önskat att utredningen presenterade en plan för hur Sverige bör hantera ett framtidsscenario där färre omfattas av kollektivavtal. Nyström anser att Medlingsinstitutet, som föreslås få i uppgift att rapportera in uppgifter till EU-kommissionen, också borde ges uppdraget att ta initiativ till åtgärder om kollektivavtalstäckningen sjunker.

Utredaren Carina Gunnarsson säger till Altinget att hon inte vill kommentera remissvaren. Men förklarar att skälet till att hon inte har presenterat en plan för hur man bör agera om kollektivavtalstäckningen sjunker har att göra med att arbetsmarknadens parter anser att det är deras område.

– Parterna har varit med i utredningen som experter så det är väl klart att man får lyssna på vad experterna säger.

Minimilönedirektivet ska vara implementerat senast i november 2024.{{toplink}}

natacha@altinget.se