Dua: Regeringen måste säkra samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen

Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua) har drivit arbetet med lokala jobbspår, men nu lämnar delegationen sitt slutbetänkande. ”Även om Arbetsförmedlingen är tydlig med att man ska jobba lokalt så är det många kommuner som fortfarande är misstänksamma och undrar om det kommer att fungera”, säger ordförande Lil Ljunggren Lönnberg, till Altinget. 

Regeringen måste göra mer för att stärka samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna, konstaterar Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua) i sitt slutbetänkande som lämnades över till regeringen på tisdagen. 

Delegationen bildades 2014 och flera generaldirektörer har suttit med, däribland för Skolverket och Arbetsförmedlingen, men också representanter för fack och arbetsgivare. 

Delegationen lägger inte några konkreta förslag, men har enats kring ett antal bedömningar att gå fram till regeringen med.

Arbetsgivarperspektiv för jobbspår

Lil Ljunggren Lönnberg är ordförande för delegationen. Hon berättar att man sett positiva resultat för personer som står långt från arbetsmarknaden i de lokala jobbspåren som man arbetat med. 

– Vi visste att det ofta tog lång tid för de nyanlända att komma in på arbetsmarknaden och att de ofta fick vänta mellan olika insatser. Individerna bollades mellan olika huvudmän, säger hon till Altinget.

Dua startade upp lokala jobbspår i samverkan med kommuner, Arbetsförmedlingen och arbetsgivare.

– Utgår man från arbetsgivarnas behov av arbetskraft och den kompetens de behöver för att kunna anställa, då kan man klä på de arbetssökande med de kompetenser de behöver. 

Vilka är lämpade att delta i jobbspåren?

– Det handlar om de individer som står långt från arbetsmarknaden som jobbspåren är tänkta för. I första hand enklare arbetsuppgifter. Men det är viktigt att deltagarna får riktig utbildning om de behöver det, som de sen kan tillgodoräkna sig. Tanken är ju ändå att när man jobbat med det här något år så ska man kunna gå vidare.

– Man ska kunna se det som en trappa. De arbetsgivare som är villiga att medverka till att individer får utbildning och stöd, och ser en chans att kunna rekrytera, är lämpliga.    

Vilka utmaningar ser ni med jobbspåren framöver? 

– I många kommuner har inte den kommunala vuxenutbildningen hängt med i de möjligheter till flexibilitet som erbjuds därför har det ibland varit en utmaning för kommunerna att sätta samman lämpliga insatser i jobbspåren. Men faktum är att de kan göra mycket mer än de tror i dag, säger Lil Ljunggren Lönnberg. 

Svårt att hitta deltagare

Den andra utmaningen har varit att hitta lämpliga deltagare bland de arbetssökande. Det beror på delvis på att Arbetsförmedlingen inte finns i så stor utsträckning lokalt numera, och därför inte har samma personliga kontakt med de arbetssökande, menar Ljunggren Lönnberg.  

– De här individerna väljer inte själva att söka sig till jobbspår, utan de behöver ofta motiveras och förberedas på olika sätt för att våga gå in i ett jobbspår. Därför har det ibland varit svårt för arbetsförmedlarna att hitta lämpliga deltagare.  

– Det är ju många individer i målgruppen långtidsarbetslösa, cirka 150 000, så egentligen är det lite konstigt att det är svårt att hitta deltagare. Man tycker att det borde vara enkelt.  

Vad kan Arbetsförmedlingen göra för att bättre hitta deltagare? 

– Man måste jobba operativt med kommunerna på lokal nivå där de arbetssökande finns och det uppdraget har Arbetsförmedlingen, så jag tror att man kommer anstränga sig för att klara det. Man kan behöva se över hur man fördelar sina personalresurser för att få det att fungera. Digitalt först fungerar inte så bra om man till exempel inte behärskar det svenska språket.

Hur har reformeringen av Arbetsförmedlingen påverkat? 

– Det var tre saker som sammanföll. För det första, januariavtalet som innebar att Arbetsförmedlingen i mycket större utsträckning skulle låta fristående aktörer arbeta med de arbetssökande. För det andra beslutade riksdagen om en budgetneddragning. Och för det tredje genomförde myndigheten en planerad omorganisation som innebar att många lokalkontor stängdes och de lokala arbetsförmedlarna minskade i antal. Det uppfattades av många kommuner som att samverkan skulle upphöra.

– Men sedan förtydligade regeringen att Arbetsförmedlingen skulle fortsätta samverkan med kommunerna om de arbetssökande längst från arbetsmarknaden. Då hade en stor del av den lokala personalen redan försvunnit, och vi har inte sett att de kommit tillbaks i någon större omfattning.

– Även om nu Arbetsförmedlingen är tydlig med att man ska jobba lokalt och skriver överenskommelse med kommunerna, så är det många kommuner som fortfarande är misstänksamma och undrar om det kommer att fungera. 

Saknas i AF:s verktygslåda

Lil Ljunggren Lönnberg lyfter också att det är ett problem att inte jobbspåren kan följas upp av Arbetsförmedlingen i dag.

Dua har följt upp dem via enkäter, men det saknas bland annat individdata över resultaten. Nu hoppas kansliet i Dua att den bristen ska avhjälpas så fort som möjligt.

– Annars kommer det bli svårt när vi inte finns längre och kan skicka ut enkäterna, säger Ljunggren Lönnberg.

Forrige artikel Professor: ”Den svenska modellen är på glid” Professor: ”Den svenska modellen är på glid” Næste artikel Rödgröna samlas för maktskifte i SKR Rödgröna samlas för maktskifte i SKR
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.