El-Haj (S): Fantomsmärtor hos C och L försämrar arbetsrätten

DEBATT. Jag beklagar att den avskaffade avdragsrätten för fackföreningsavgifter inte återställdes genom januariavtalet, skriver Socialdemokraternas Jamal El-Haj.

Jamal El-Haj (S)
Riksdagsledamot


Som socialdemokratisk riksdagsledamot med bakgrund i IF Metall tycker jag att avdragsrätten för fackligt medlemskap ska återinföras och att vi också ska kunna dra av för A-kassan.

På arbetsgivar- och företagarsidan saknas ingalunda möjligheter att göra avdrag och därför ska löntagarna ges motsvarande möjligheter. Vi behöver en balans på arbetsmarknaden.

Fantomsmärtor hos C och L

Få länder utanför Norden har en lika stark fackföreningsrörelse som den svenska. Det har varit bra för både Sverige och svenska löntagare. Både produktivitet och välfärd har främjats av starka fackliga organisationer som kunnat samverka med förnuftiga företrädare för näringslivet.

Det är bra om de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna sköter lönebildning och en hel del andra saker utan att politiska partier lägger sig i det.

Januariavtalets skrivningar om arbetsrätten är både onödig och feltänkt. Jag förstår att de grundar sig i Centerpartiets och Liberalernas fantomsmärtor över att lämna högeralliansen. Men ändå är de inte bra.

Skattesubvention

Den 1 januari 2002 infördes senast en skattereduktion för fackföreningsavgifter. Införandet motiverades med att arbetstagarorganisationer har en viktig samhällsfunktion, och för att åstadkomma en skattemässig likabehandling av medlemsavgifter till en arbetstagar- respektive arbetsgivarorganisation.

Kritiken mot det dåvarande regelsystemet hade främst gällt att arbetsgivarsidan fört över de delarna av sin verksamhet till särskilt bildade servicebolag, och på det sättet gjort det möjligt att dra av serviceavgifterna som driftkostnader i den bedrivna rörelsen.

Bland annat rättviseskäl ansågs därför tala för att en skattesubvention skulle införas för de avgifter medlemmar betalar till sina arbetstagarorganisationer.

Påverka lönebildningen

Skattereduktionen för fackföreningsavgifter avskaffades den 1 januari 2007 av den nytillträdda regeringen Reinfeldt. Likaså borttogs reduktion för A-kassaavgiften. I stället för skattereduktioner så höjdes avgifterna till arbetslöshetskassorna kraftigt, bland annat för att finansiera jobbskatteavdraget.

Från 1 juli 2008 skedde en tydligare koppling mellan avgiften och arbetslösheten bland medlemmarna i en arbetslöshetskassa. Skälet uppgavs vara att påverka lönebildningen. Tanken var att fackförbund knutna till kassor med hög arbetslöshet skulle bli återhållsamma med sina lönekrav.

Beklagande beslut

Den 1 juli 2018 återinförde regeringen en skattereduktion för fackföreningsavgift i syfte att värna den svenska modellen på arbetsmarknaden.

Det innebär en skattereduktion med 25 procent av den sammanlagda avgiften. I den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna utformade för år 2019 och som vann ett flertal i riksdagen genom stöd från de arbetarfientliga Sverigedemokraterna, avskaffades avdragsrätten för fackföreningsavgift.

Detta återställdes inte genom januariavtalet, vilket jag beklagar, utan beslutet fick fullföljas av S och MP regeringen.

Partier som bryr sig

Det är bra med starka fackföreningar och fristående fackliga A-kassor för den svenska modellen och det starka samhället. Intensiva diskussioner bör på högre nivå föras med C och L i syfte att uppnå detta.

LO, TCO och Saco bör också uppträda gemensamt med detta krav som är bra för alla löntagares trygghet. Vi kan inte försumma löntagarnas rättigheter gång på gång. Det måste finnas ett system som garanterar dessa, kanske genom en bred överenskommelse mellan de partier som vill bry sig om löntagarna.

Forrige artikel TCO och Klys: Vi måste stärka tryggheten i ett föränderligt arbetsliv TCO och Klys: Vi måste stärka tryggheten i ett föränderligt arbetsliv Næste artikel MP: Utvecklingstiden behövs när arbetsmarknaden förändras MP: Utvecklingstiden behövs när arbetsmarknaden förändras
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.