FHM: Högre stressnivåer hos arbetslösa än hos arbetande

Av de yrkesverksamma uppger 15 procent att de känner sig ganska eller mycket stressade. Bland de arbetslösa är samma siffra 21 procent och för de sjukskrivna 32 procent, enligt färsk statistik från Folkhälsomyndigheten. 

Handlingsutrymme

När Jonas Wihlstrand och hans kollegor talar om ”egenmakt” så syftar de på kunskapen om, och känslan av, att vara behövd och att kunna skapa sig ett eget handlingsutrymme.

– Om det är något jag har tänkt på under mina 25 år i socialt arbete så är det stressen man möter, och det är någonting vi ofta talar om i Stadsmissionen. Vi har ett eget kapitel i våra mål, hur vi bemöter människor för att minska stress, säger han till Altinget.

Livskontroll centralt

Tomas Hemmingsson är professor vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Han känner igen hur associationen stress-arbetsmarknad snarare är relaterad till arbete än till arbetslöshet.

– Den sortens artiklar bildsätts nog oftare med en person som kommer springande med portfölj i handen. Det signalerar högstatus snarare än någon utan jobb, vilket kanske är mer stressande, säger han till Altinget.

– Livskontrollen är en central fråga, att kunna förutse och planera livet. Kommer man att fortsätta vara arbetslös så är det kopplat till lägre inkomst. Man måste också gå på anställningsintervjuer och konkurrera med andra arbetssökande. Både ekonomin och självförtroendet kan få sig en knäck.

Höga krav och låg kontroll

Samtidigt nyanserar Tomas Hemmingsson bilden. När det gäller de höga nivåerna av stress för de sjukrivna måste man titta på orsak och verkan. Det kan vara oro och ångest som är orsaken till sjukskrivningen, inte tvärt om.

Dessutom finns det undersökningar som visar att folk rapporterar om ökad stress i arbetslivet. Men det blir ett metodologiskt problem.

– Det finns olika modeller för att mäta den psykosociala stressen i arbetslivet. Hur ser till exempel kombinationen krav och kontroll ut? Det är lättare att mäta luftföroreningar eller tunga lyft, medan ett stressigt arbete kan vara svårare att verifiera. Men har man höga krav och låg kontroll, så är det sällan optimalt, säger Tomas Hemmingsson.

Politik eller psykologi?

Den danske psykologiprofessorn och författaren Svend Brinkmann varnar i en krönika för att vår samtid tolkar de här upplevelserna enligt en sorts terapeutisk logik. Tolkningsrastret blir psykologiskt snarare än politiskt. ”Om jag bara tar mig samman så löser det sig och jag kan bli vad jag vill”, ungefär.

{{toplink}}

”Om vi bara pratar om dessa fenomen i psykologiska termer riskerar vi att förbise de yttre, objektiva förhållandena där människor lever. Det räcker inte att ägna sig åt coaching, mindfulness och andra individuella initiativ. Ambitionen bör vara att skapa ett samhälle där dessa åtgärder inte är nödvändiga. Där människor har en verklig inverkan på deras livssituation”, skriver Brinkmann.

Konkurrens, inte fler i arbete

Tomas Hemmingsson känner igen resonemanget om mindfulness och olika jobbsökarkurser.

– Det kan säkert vara bra att fundera över vilka resurser man kan erbjuda arbetsmarknaden, men ofta handlar kurserna om hur man konkurrerar med andra arbetslösa. Det kanske inte blir fler som kommer i arbete, vilket hade varit fallet om arbetslösheten hade varit tillbaka på några få procent som den var före 90-talskrisen, säger han.

Han menar också att ett skäl till att vi inte diskuterar stressen bland arbetslösa antagligen är att vi föreställer oss att arbetslöshet inte är ett permanent tillstånd. Samma sak med sjukskrivningar.

Nya grupper söker hjälp

Jonas Wihlstrand säger att alla som söker hjälp hos Stadsmissionen lider av stress. Den hemlöse heroinisten är oerhört medveten om omgivningens blickar. 

– Och det är precis samma sak med de nya grupper som vi nu möter. Ensamstående föräldrar som inte får lönen att räcka till under månadens sista vecka är väldigt stressade. Det är så påtagligt när man går in i en lågkonjunktur, säger Jonas Wihlstrand.  

anders@altinget.se