Här är yrkena som kommunerna har svårast att rekrytera
En stor del kommuner har problem med att få tag i välfärdspersonal. ”Det ser inte ut som det gjorde för 20 år sedan. Då kanske utbildningen måste designas på ett annat sätt”, menar Eva Sjötun, Dals-Eds kommun.
Flera svenska kommuner kämpar med kompetensförsörjningen. Altinget har frågat kommunerna vilka yrkesgrupper som är svårast att få tag på, hur de arbetar med rekryteringarna och vilka politiska reformer som skulle behöva komma på plats för att underlätta för dem.
Den stora majoriteten av de svarande, 60 procent, har problem med att rekrytera välfärdspersonal. Allra svårast verkar det vara att få tag på vård- och omsorgspersonal. Det uppger 24 av 43 kommuner. Här är det främst sjuksköterskor som är svåra att få tag på, men många kommunchefer nämner ett flertal yrken inom välfärden, såsom undersköterskor och lärare.
10 av kommunerna som uppger att de har problem att rekrytera välfärdspersonal listar pedagogisk personal som lärare och förskollärare.
Dals-Eds kommun är en av dem som har svårt att rekrytera inom ett flertal yrken. Som mindre kommun kan det också vara svårt att få tag på specialistkompetens.
– Allt ifrån timavlönad personal, till barnomsorg, lokalvård, äldreomsorg och undersköterskor. Så det är en ganska utbrett. Det finns ett glapp i tillgång på arbetskraft i förhållande till hur många människor vi behöver, säger Eva Sjötun, chef för arbetsmarknads- och integrationsenheten i kommunen, till Altinget.
Hon uppger att kommunen arbetar hårt för att tillsätta dygnet runt-verksamheter som vård och omsorg.
– Sveriges kommuner har en obalans i tillgång på arbetskraft i förhållande till vad man behöver inom de här verksamheterna.
Lösningen ligger, enligt Eva Sjötun, i utbildningen. Och framför allt i att hitta nya sätt att utbilda.
– Det ser inte ut som det gjorde för 20 år sedan. Då kanske utbildningen måste designas på ett annat sätt. Där är vi inte ännu.
– Antal jobb som ligger ute just nu i landet där man inte behöver ha en gymnasieexamen utgör endast 5 procent av alla annonserade arbeten. Arbetssökande som matchar den profilen utgörs av 34 procent av de inskrivna arbetssökande. Då förstår man att här är det glapp om 34 procent slåss om de här 5 procenten, och så har vi annonser där man kanske behöver en vårdutbildning som det inte finns matchningar för.
{{toplink}}
Så ser Johan Pehrsons ministerportfölj ut
Grafik: Satsningar på jobb och a-kassa i skuggbudgetarna
