Kärvt i avtalsförhandlingarna – arbetstidsförkortning knäckfrågan
Frågan om att skrota 40-timmars veckan har blivit en stridsfråga i de pågående avtalsförhandlingarna. ”Det är absolut ett låst läge”, säger Vårdförbundets förhandlingschef Annelie Söderberg till Altinget.
Avtalsförhandlingarna för 1,2 miljoner anställda har pågått sedan i januari. Sex nya huvudöverenskommelser, HÖK, ska slutas med sammanlagt 24 fackförbund.{{toplink}}
För Vårdförbundet är ett av huvudkraven en arbetstidsförkortning redan i år.
– Vi vill se resultat i den här avtalsrörelsen, men vi är ju också införstådda med att det krävs en implementeringstid. Skulle vi få till en arbetstidssänkning så vet vi att det är ju förmodligen först om minst tio, elva månader som vi kan se ett resultat av den minskningen, säger Annelie Söderberg.
Men Sveriges Kommuner och Regioner anser att det skulle bli för dyrt.
– Det innebär väldigt, höga kostnader att göra arbetstidsförkortningar och framförallt skulle det också innebära att det uppstår ett stort rekryteringsbehov, samtidigt som det är svårt att rekrytera. Vi tror inte att det här är rätt åtgärd att göra, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef hos SKR.
Enligt de beräkningar som SKR gjort skulle en arbetstidsförkortning för anställda med kontaktyrken i kommuner och regioner på två timmar per vecka, kosta 24 miljarder kronor och kräva att det rekryteras 41 000 fler anställda.
Arbetsgivarsidan vill också ha ettåriga avtal. Jeanette Hedberg säger till Altinget att i normalfallet är det en fördel med fleråriga avtal som ger bättre planeringsförutsättningar, men inte nu.
– Vi ser att det finns skäl att överväga en kort avtalsperiod den här gången, givet det besvärliga läge vi har just nu med stor osäkerhet, ansträngd ekonomi och svårbedömd utveckling framgent. Vår sektor har också gjort väldigt många stora avtalsförändringar på kort tid bara under de senaste åren som också behöver få sätta sig, säger hon.
Vårdförbundet vill inte ha ett ettårigt avtal. Läkarförbundet har inte sagt blankt nej till det utan menar att det beror på helheten. Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale säger till Altinget att parterna står långt ifrån varandra, men att det har börjat röra på sig lite den senaste veckan. Läkarförbundet har också tecknat avtal tidigare under osäkra omständigheter.
– 2020 när vi slöt ett långt avtal var ju egentligen en högst osäker tillvaro. Det var andra vågen i pandemin.
Annelie Söderberg pekar på att hälso- och sjukvården behöver klara sin kompetensförsörjning i stället för att förhandla.
– Man behöver långsiktiga lösningar, inte sitta i ständig avtalsrörelse med varandra.
Avtalsperioden löper ut den 31 mars.
Läs arbetsmarknad gratis i 14 dagar
- Effektivt verktyg för omvärldsbevakning
- Nyheter, analys och debatt om sakpolitiken
- Sakligt och unikt innehåll
Ministern efter kritiken mot sammanslagningar: ”Det kommer att ta tid att analysera”
Trendbrott: Andelen elever på yrkesprogrammen ökar
